Den ekonomiska krisen har följder långt in i unionens framtid

De finländska konsumenternas tilltro till framtiden har stigit. Foto: Europeiska kommission.

Den ekonomiska kris som drabbat världen har haft tråkiga följder i EU:s medlemsländer. EU:s bruttonationalprodukt har sjunkit lika mycket som hela världens sammanräknade BNP. Det finns också goda nyheter eftersom återhämtningen har börjat inom unionen. Nästa år väntas BNP igen visa plus.

Ännu för ett år sedan trodde man inom EU att den ekonomiska kris som utbröt i USA knappt alls skulle påverka EU-länderna. Experterna beaktade emellertid inte att dagens globala ekonomi lätt reagerar på lokala ekonomiska problem. Slutet av 2000-talets första årtionde kom med historiens första globala ekonomiska kris.

Den ekonomiska krisen innebar att bruttonationalprodukten sjönk i samtliga EU-länder. Det uppskattas att BNP år 2009 har sjunkit i nästan alla medlemsländer med minst 2–3 procent från året innan. EU:s fattigaste länder har klarat sig bäst ur krisen.

– Inom EU är situationen mest bekymmersam i de baltiska länderna. Värst drabbat är Lettland, där bruttonationalprodukten beräknas ha sjunkit med hela 18 procent på ett år, beskriver konsultative tjänstemannen Martti Salmi dagens situation.

Sammantaget sjönk EU:s bruttonationalprodukt lika mycket som hela världens sammanräknade BNP. Trots att nedgången har varit snabb och brant förväntar man sig att EU:s BNP nästa år kommer upp på plus.

Ekonomin har börjat återhämta sig i Finland

Innevarande höst har visat att den ekonomiska tillväxten har blivit livligare runtom i världen. Under krisen dök Finlands BNP lika kraftigt som under recessionen på 1990-talet, men enligt prognoserna kommer nedgången inte att fortsätta. Nästa år kan vi redan vänta oss en liten uppgång. En likadan svacka som under de allra dystraste åren på 1990-talet torde alltså inte vara att vänta.

Den finländska ekonomin har emellertid inte återhämtat sig lika snabbt som ekonomin i många andra länder. Den största orsaken till detta är att vår ekonomi är starkt beroende av export. Därför påverkar fluktuationer i världsekonomin starkare Finland än till exempel Sverige.

Återhämtningen inom ekonomin syns också i att industrins och hushållens syn på framtiden har blivit positivare.

– De finländska konsumenternas tilltro till framtiden sjönk under den värsta ekonomiska krisen, men för närvarande är den på samma nivå som medeltalet på lång sikt, berättade Salmi.

Men inom industrin är framtidstron – trots att den har förbättrats – fortfarande klart sämre än medeltalet. Salmi undrar om konsumenterna har en alltför positiv bild av framtiden. Han ansåg det dock vara viktigt att hushållens pessimism har börjat lätta, eftersom konsumenternas köpbeslut har en stor betydelse för den ekonomiska uppgången.

Finländarna är i dag mycket intresserade av de framtida ekonomiska utsikterna. Auditoriet i Lilla parlamentet var fullsatt då Martti Salmi inledde sin föreläsning ”EU och den ekonomiska krisen – hur ser framtiden ut? Foto: Europa informationen.

Svåra beslut måste fattas

Martti Saari hade en klar uppfattning om krisens följder.

– Skuldsättningen är den avgörande faktorn med tanke på den framtida utvecklingen. Finlands skuldsättningsgrad kommer på några år att stiga från 30 procent till 60 procent av bruttonationalprodukten.

Lån har tagits framför allt för att stävja den ökande arbetslösheten. Arbetslösheten i Finland har stigit med 25 procent på ett år. Undersökningar visar att arbetslösheten brukar öka snabbt, men avta i långsammare takt.

Tack vare regeringens aktiva åtgärder har arbetslösheten ökat i mindre omfattning än under recessionen på 1990-talet. Regeringen står dock inför problem eftersom den arbetskraftsbrist som skymtar inom en nära framtid kommer att försvåra återbetalningen av upplåningen.

Farhågan är att skuldsättningen blir ohållbar om man inte kan minska utgifterna. När befolkningen blir äldre kommer arbetskraftens totala antal av befolkningen att minska i framtiden, även om man kan höja sysselsättningsnivån.

Salmi önskade de unga åhörarna rikligt med lycka, eftersom han tror att man snart måste ta till hårda åtgärder – skära ned utgifterna och höja skatterna. Ett beaktansvärt alternativ för att minska statens utgifter är att förlänga den tid finländarna är ute i arbetslivet, både när de börjar arbeta och när de går i pension.

Mer information:

Finansministeriets ekonomiska prognos

Föreläsningen ”EU och den ekonomiska krisen – hur ser framtiden ut” öppnade Europainformationens och riksdagsinformationens föreläsningsserie om ekonomiska frågor. De följande föreläsningarna i serien:

– Torsdagen 26.11 kl. 14.30–15.30 föreläser Hannes Manninen, ordförande för riksdagens finansutskott, om riksdagens budgetmakt

– Torsdagen 3.12 kl. 13.00–14.00 berättar budgetrådet Paavo Kytömäki, finansministeriet, om EU:s ”medlemsavgifter”

– Torsdagen 10.12 kl. 13.00–14.00 håller riksdagens talman Sauli Niinistö den avslutande föreläsningen