Medborgarnas möjligheter att påverka ökar
På 2000-talet har Europeiska unionen kritiserats för att medborgarna saknar direkta påverkningsmöjligheter. Man har sett en ökande klyfta mellan unionens institutioner och medborgarna och detta har fjärmat medborgarna från beslutsfattandet.
Kritiken har tagits ad notam och EU har på senare år fäst allt mer uppmärksamhet vid att förbättra medborgarnas möjligheter till delaktighet. Medborgarnas synpunkter på olika frågor har tillfrågats vid offentliga samråd och man har försökt få till stånd en dialog genom olika diskussionsforum och bloggar på internet.
Det senaste konkreta exemplet på att unionen vill sträcka ut händerna mot medborgarna är det europeiska medborgarinitiativet som införs med Lissabonfördraget. I och med medborgarinitiativet får EU-medborgarna möjlighet att direkt föreslå ett nytt lagförslag. I EU är det kommissionen som föreslår nya lagar och handhar lagberedningen.
Ett medborgarinitiativ kräver underskrift av en miljon medborgare
I Lissabonfördraget finns det endast ramar för vad medborgarinitiativet ska innebära och kommissionen vill nu ha synpunkter av medborgare, organisationer och myndigheter om hur initiativet i praktiken ska genomföras.
Enligt Lissabonfördraget ska ett initiativ undertecknas av minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsländer. I fördraget betonas också att ett initiativ inte kan gälla vilka frågor som helst, utan den lagändring som eftersträvas ska höra till EU:s befogenhet.
Öppna frågor när det gäller genomförandet är bland annat hur många underskrifter det krävs från varje land och hur många medlemsländer är ett betydande antal.
För att väcka diskussion om frågan har kommissionen gett ut en så kallad grönbok, där man har samlat förslag och frågor om det praktiska genomförandet.
Gott om utmaningar
En fråga som måste lösas är hur många underskrifter det krävs från ett medlemsland. Folkmängden i EU-länderna varierar mellan 410 000 invånare på Malta till 82 miljoner i Tyskland. Kommissionens förslag är att antalet underskrifter anpassas till ländernas folkmängd så att minst 0,2 procent av ett lands medborgare ska underteckna ett initiativ.
Frågan om den nedre åldersgränsen för vem som får underteckna ett initiativ orsakar också gråa hår. Det har föreslagits att rätten att delta i ett initiativ ska bindas till rösträttsåldern som vanligen är 18 år i EU. Undantaget från denna regel utgörs dock av Österrike där de som fyllt 16 år får rösta. En sänkning av rösträttsåldern har också allt emellanåt varit uppe i Finland, men någon verklig politisk vilja för en sänkning har inte funnits. I samband med medborgarinitiativet är frågan återigen aktuell.
Många problem är gemensamma
Medborgarinitiativets inverkan på unionens beslutsfattande kan man bedöma först i framtiden, men det finns tydligt en beställning för ett sameuropeiskt initiativ. Övernationella frågor som till exempel miljöproblemen kräver en gränsöverskridande politik. Därför är det också naturligt att medborgarnas påverkningsmöjligheter blir gränsöverskridande. Också du kan påverka hur det här ska gå till.
Kommissionen tar emot synpunkter på EU:s medborgarinitiativ till den 31 januari 2010.
Mer information:
Offentligt samråd om det europeiska medborgarinitiativet på nätet
Grönbok om det europeiska medborgarinitiativet
Din röst i Europa – kommissionens webbsidor som riktar sig till medborgarna