Unionens nya topposter
EU-ordförandelandet Sverige har haft en intressant utmaning i att förbereda utnämningspaketet i EU utifrån Lissabonfördraget.
Fördraget för med sig nya topptjänster inom unionen. De är Europeiska rådets ordförande eller EU:s president och en hög representant för utrikes- frågor och säkerhetspolitik eller EU:s utrikesminister. Dessutom ska rådets generalsekreterare väljas.
Till samma paket hör också Europeiska kommissionens ordförande och Europaparlamentets talman, vilka redan har valts.
Vid utnämningarna ska hänsyn tas till de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater. Ytterligare söks balans mellan de europeiska partigrupperna och kandidaternas kön.
EU nådde politiskt samförstånd över de höga utnämningarna vid ett extrainsatt möte för Europeiska rådet den 19 november 2009. Europeiska rådet och rådet fattar sedan de formella besluten utifrån detta. Det sker sannolikt med ett skriftligt förfarande så att de utsedda personerna kan ta emot sina nya tjänster omedelbart.
Några beslut om löner för de nya tjänsterna och om övriga anställningsvillkor har ännu inte fattats. De blir klara i samband med att andra frågor som gäller verkställigheten av Lissabonfördraget klarnar. De nya tjänstemännens exakta roller är ännu också oklara. De första innehavarna av tjänsterna kommer genom sin verksamhet att utforma rollerna.
Europeiska rådets ordförande eller "presidenten" leder arbetet i Europeiska rådet
Europeiska rådets ordförande eller den så kallade "presidenten" väljs nu för första gången. Europeiska rådet väljer sin permanenta ordförande med kvalificerad majoritet för en mandatperiod av två och ett halvt år, som kan förnyas en gång.
De som är intresserade av befattningen har inte kunnat söka den, utan Europeiska rådet utser personen som blir ordförande. Inga formella kriterier har ställts upp för valet av Europeiska rådets permanenta ordförande. Inofficiellt och i diskussioner i Europa har det förts fram att ordföranden borde vara en person som varit eller är stats- eller regeringschef och som har erfarenhet av Europeiska rådets arbete.
Ordföranden leder Europeiska rådets arbete och driver det framåt. Han eller hon säkerställer förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och på grundval av arbetet i rådet för allmänna frågor.
Ordföranden ska verka för att underlätta sammanhållning och konsensus inom Europeiska rådet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje möte i rådet.
Europeiska rådets ordförande ska på sin nivå och i denna egenskap representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utan att åsidosätta den höga representantens befogenheter.
Europeiska rådets ordförande får inte inneha ett nationellt uppdrag.
Personporträtt: Herman Van Rompuy
Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik eller EU:s "utrikesminister" är ledamot av kommissionen
Europeiska rådet utnämner med kvalificerad majoritet och med godkännande av kommissionens ordförande unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Vid beredningen av utnämningen hörs Europaparlamentet eftersom utrikesministern är ledamot av kommissionen. EU:s utrikesminister är också vice ordförande för kommissionen.
EU:s utrikesminister blir ledamot av kommissionen genast efter sin utnämning. Den kommissionär som kommer från samma land som utrikesministern avgår då från den nuvarande kommissionen.
Utrikesministerns mandatperiod börjar den dag Lissabonfördraget träder i kraft och löper ut den dag den då sittande kommissionens mandatperiod upphör.
Den höga representanten leder unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och är ordförande i rådet för utrikes frågor. Utrikesrepresentanten ansvarar för EU:s representation på den internationella arenan. EU:s höga representant lägger till exempel fram EU:s gemensamma ståndpunkt vid FN:s säkerhetsråd då unionen har intagit en sådan.
Den höga representanten kommer att bistås av en europeisk avdelning för yttre åtgärder. Kommissionens nuvarande representationer runtom i världen kommer att bli EU-delegationer.
Avsikten med alla dessa åtgärder är att effektivera och förenhetliga EU:s utrikespolitik.
Personporträtt: Catherine Ashton
Rådets generalsekreterare sköter främst administrativa uppgifter
Rådet bistås av ett generalsekretariat som leds av en generalsekreterare utnämnd av rådet. Rådet fattar beslut om utnämningen av generalsekreteraren med enkel majoritet.
Mandatperioderna för den nuvarande representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, rådets generalsekreterare Javier Solana, och biträdande generalsekreteraren Pierre de Boissieu löper ut 31.12.2009 eller efter att Lissabonfördraget trätt i kraft. Bägges mandatperioder förlängdes med ett skriftligt förfarande i oktober 2009.
Den nya kommissionen utses sannolikt först in på år 2010
Den nuvarande kommissionens mandatperiod löpte ut den 31 oktober 2009. Kommissionen kan sitta kvar en tid och för det behövs inget separat beslut av rådet.
Rådet godkänner i samförstånd med kommissionens ordförande en förteckning över de personer som den ämnar utse till kommissionärer. Europaparlamentet ska för sin del godkänna kommissionen, inklusive den höga representanten, som en helhet. För detta krävs en majoritet av de avgivna rösterna. Därefter utnämner Europeiska rådet kommissionen med kvalificerad majoritet.
Den nya kommissionen kommer att ha en ledamot från varje medlemsland. Statsrådet har nominerat Olli Rehn till Finlands kandidat i nästa kommission.
Till ordförande för den nya kommissionen har för andra gången utsetts José Manuel Barroso. Europaparlamentet godkände utnämningen den 16 september 2009.