Europeiska rådets ställning stärks i unionen
Förra veckan vändes återigen ett blad i Europeiska unionens historia. Europeiska rådet höll nämligen 10–11 december sitt första möte som officiell EU-institution. Den officiella ställningen ger rådet mer makt.
I slutsatserna från mötet noterade Europeiska rådet den historiska reformen och konstaterade att unionen nu genom det nya fördraget har en stabil och varaktig institutionell ram. Man kommer att fortsätta arbeta för det fullständiga genomförandet av Lissabonfördraget, i synnerhet genom att inrätta den europeiska avdelningen för yttre åtgärder och anta lagstiftning om medborgarinitiativet.
Europeiska rådet noterade att den ekonomiska situationen börjar visa tecken på stabilisering, men det finns fortfarande osäkerhetsmoment. Rådet anser det vara viktigt att politiken för att stödja ekonomin fortsätter tills återhämtningen är helt säkrad.
Europeiska rådet fastställde ytterligare att EU och dess medlemsstater är beredda att bidra med 2,4 miljarder euro årligen för åren 2010–2012 för att förhindra klimatförändringen. Rådet anser att alla länders gemensamma mål måste vara att hålla oss under den vetenskapligt underbyggda tvågradersgränsen för den globala uppvärmningen.
Rådets beslut blir rättsligt bindande
Europeiska rådets viktigaste uppgift är alltjämt att bestämma unionens allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Det är alltså medlemsstaterna och deras regeringschefer samt Europeiska rådet och kommissionens ordförande som svarar för unionens ”stora linjer”. Enligt Lissabonfördraget ska rådet besluta med konsensus.
En betydande ändring är att Europeiska rådet nu har befogenhet att fatta rättsligt bindande beslut. Europeiska rådet kan med begränsade fullmakter ändra grundfördragen utan att en regeringskonferens sammankallas. Det kan också under vissa förutsättningar ändra rådets beslutssystem så att beslut fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet.
Europeiska rådet fungerar inte som lagstiftare. Det diskuterar emellertid – på samma sätt som tidigare – om problem som uppkommer vid lagstiftningsarbetet. På detta sätt kan Europeiska rådet ha en styrande inverkan på unionens lagstiftningsarbete.
Efter att Lissabonfördraget nu har trätt i kraft kan Europeiska rådet också inom vissa områden där det ordinarie lagstiftningsförfarandet gäller fatta beslut med så kallad nödbromsmekanism. Det här är ett system som gör det möjligt för ett medlemsland att begära att ett lagförslag ska behandlas av Europeiska rådet, om landet anser att förslaget äventyrar dess vitala intressen. Därtill fattar Europeiska rådet beslut om utnämningar, bland annat utser det sin ordförande.
Europeiska rådet samlas fyra gånger per år, men enligt Lissabonfördraget kan ordföranden sammankalla ett extra möte om situationen så kräver. Europeiska rådets möten bereds av rådet för allmänna frågor.
Vem ska delta i Europeiska rådets möten?
Enligt Finlands grundlag svarar statsrådet för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem. Av denna anledning beslutar också statsrådet om Finlands representation i Europeiska rådet.
Enligt riksdagens grundlagsutskott omfattar statsrådets befogenhet unionens hela verksamhetssektor. Befogenheten omfattar också de frågor om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som behandlas av Europeiska rådet. På dessa grunder är Finlands medlem i Europeiska rådet och Finlands representant vid Europeiska rådets möten statsministern som är ansvarig inför riksdagen.
Statsrådet verkar emellertid i nära samarbete med republikens president när man tar ställning till viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska frågor som kommer upp i Europeiska rådet. Dessutom sörjer statsrådet för att republikens president på korrekt sätt får information om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor som är aktuella inom Europeiska unionen.
Mer information: