Serbien siktar mot Europeiska unionen

Serbiens huvudstad Belgrad med två miljoner invånare ligger där floden Sava utmynnar i Donau. Totalt har Serbien 7,4 miljoner invånare. Foto: Europeiska kommissonen.

Serbien lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap den 22 december 2009. Av länderna på Balkan har Montenegro och Albanien tidigare lämnat in sina ansökningar. Kroatien förhandlar om medlemskap och Makedonien har godkänts som kandidatland.

Ansökan om medlemskap är först det första steget mot ett EU-medlemskap. Därefter ska ministerrådet officiellt be kommissionen om ett utlåtande (avis) om ansökan. Kommissionen gör upp en förteckning med cirka 4 500 frågor om politik, ekonomi och förvaltning som det ansökande landet ska svara på. Utgående från svaren gör kommissionen en bedömning, varefter rådet officiellt kan besluta om att bevilja det ansökande landet status som kandidatland. Anslutningsförhandlingarna inleds inte automatiskt utan rådet ska besluta om det enhälligt när kandidatlandet har uppfyllt vissa grundläggande kriterier. Varje höst publicerar kommissionen en framstegsrapport med bedömningar om hur kandidat- och ansökarländerna framskrider i anslutningsprocessen.

EU:s politik för Västbalkan bygger på en stabiliserings- och associeringsprocess (SAP). Hur länderna framskrider i den är vid sidan av medlemskriterierna en förutsättning för EU-medlemskapet. Avsikten med processen är att främja övergången till stabilitet och marknadsekonomi, främja regionalt samarbete och integrering med Europeiska unionen. Genom processen hjälper man länderna att omfatta och genomföra europeiska standarder. Till processen hör ingående av avtal, handelslättnader som EU beviljar och ekonomiskt stöd.

Serbien fick en positiv framstegsrapport av kommissionen                              

Den framstegsrapport som EU publicerade den 14 oktober 2009 var positiv för Serbien, men landet måste ännu göra mycket innan de egentliga förhandlingarna om ett EU-medlemskap kan inledas. I rapporten sägs att Serbien har gjort goda framsteg i verkställandet av ett temporärt avtal med EU och genomfört viktiga reformer. Detta bevisar att landet har förbundit sig till medlemskapsprocessen. Framsteg har skett bland annat gällande de mänskliga rättigheterna, jämställdheten och barnens rättigheter.

Serbien har också gjort vissa framsteg på vägen mot en bestående och fungerande marknadsekonomi. Det behövs emellertid ytterligare ansträngningar för att landet på medellång sikt ska klara av trycket från konkurrensen och marknadskrafterna inom EU. Ett EU-frihandelsavtal som främjar integreringen av Serbien trädde i kraft den 7 december 2009.

Serbien har förbättrat sitt samarbete med ICTY (International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia). Ett fullt samarbete med ICTY är viktigt för att landet ska kunna bli medlem av EU.

Serbien beviljades visumfrihet i december 

Europeiska unionens ministerråd har beslutat att bevilja visumfrihet för medborgare i Serbien, Montenegro och Makedonien som har nationella biometriska pass. Visumfriheten trädde i kraft den 19 december 2009. Den gäller alla EU-länder, förutom Storbritannien och Irland, samt Island, Norge och Schweiz.

Visumfriheten firades i Serbien genom att utlysa projektet ”Europe for Everyone” (Europa för alla). Som en del av projektet ordnades en tävling och vinnarna i den, totalt 50 serbiska medborgare som inte tidigare besökt något EU-land, fick möjligheten att på den första visumfria dagen göra en gruppresa till Rom, Paris, Berlin och Bryssel och tillbringa två dagar i varje stad.

Villkoren för EU-medlemskap eller Köpenhamnskriterierna

Vid Europeiska rådets toppmöte i Köpenhamn 1993 fastställde medlemsländerna villkoren för EU-medlemskap, de så kallade Köpenhamnskriterierna. Enligt kriterierna ska en stat som ansluter sig till EU ha:

• en stabil förvaltningsstruktur som garanterar att principerna för demokrati och rättsstaten uppfylls, att mänskliga rättigheter iakttas och att minoriteter respekteras och skyddas,
• en fungerande marknadsekonomi och förutsättningar att klara av trycket från konkurrensen och marknadskrafterna inom EU och
• förmåga att uppfylla de skyldigheter medlemskapet för med sig, inklusive den politiska unionens och Ekonomiska och monetära unionens mål.

Dessutom ska kandidatländerna anpassa sin lagstiftning till unionens gemensamma lagstiftning, acquis communautaire. En allmän princip har fastslagits om att länderna ska behandlas enhetligt och att anslutningsprocessen framskrider enligt landets egna framsteg.