Ta ställning till det europeiska medborgarinitiativet
Det senaste konkreta exemplet på att unionen vill sträcka ut händerna mot medborgarna är det europeiska medborgarinitiativet som införs med Lissabonfördraget. Foto: Europeiska komissionenLissabonfördraget inför ett europeiskt medborgarinitiativ. Kommissionen tar emot ställningstaganden om detta fram till 31.1.2010 genom ett offentligt samråd.
EU har på senare år fäst allt mer uppmärksamhet vid att förbättra medborgarnas möjligheter till delaktighet. Medborgarnas synpunkter på olika frågor har tillfrågats vid offentliga samråd och man har försökt få till stånd en dialog genom olika diskussionsforum och bloggar på internet.
Det senaste konkreta exemplet på att unionen vill sträcka ut händerna mot medborgarna är det europeiska medborgarinitiativet som införs med Lissabonfördraget. I och med medborgarinitiativet får EU-medborgarna möjlighet att direkt påverka beredningen av EU:s lagstiftning. Medborgarinitiativets inverkan på unionens beslutsfattande kan man bedöma först i framtiden, men det finns tydligt en beställning för ett sameuropeiskt initiativ.
I Lissabonfördraget finns det endast ramar för vad medborgarinitiativet ska innebära och kommissionen vill nu ha synpunkter av medborgare, organisationer och myndigheter om hur initiativet i praktiken ska genomföras. För att väcka diskussion om frågan har kommissionen gett ut en så kallad grönbok, där man har samlat förslag och frågor om det praktiska genomförandet. Dessutom har kommissionen öppnat ett offentligt samråd om frågan som är öppet till 31.1.2010.
Gott om utmaningar
Enligt Lissabonfördraget ska ett initiativ undertecknas av minst en miljon medborgare från ett betydande antal medlemsländer. I fördraget betonas också att ett initiativ inte kan gälla vilka frågor som helst, utan den lagändring som eftersträvas ska höra till EU:s befogenhet.
Öppna frågor när det gäller genomförandet är bland annat hur många underskrifter det krävs från varje land och hur många medlemsländer är ett ”betydande antal”.
En fråga som måste lösas är också hur många underskrifter det krävs från ett medlemsland. Folkmängden i EU-länderna varierar mellan 410 000 invånare på Malta till 82 miljoner i Tyskland. Kommissionens förslag är att antalet underskrifter anpassas till ländernas folkmängd så att minst 0,2 procent av ett lands medborgare ska underteckna ett initiativ.
Frågan om den nedre åldersgränsen för vem som får underteckna ett initiativ orsakar också gråa hår. Det har föreslagits att rätten att delta i ett initiativ ska bindas till rösträttsåldern som vanligen är 18 år i EU. Undantaget från denna regel utgörs dock av Österrike där de som fyllt 16 år får rösta. En sänkning av rösträttsåldern har också allt emellanåt varit uppe i Finland.
Det är inte omöjligt att samla in en miljon underskrifter
Tierala drog sig till minnes att det då tog en och en halv månad att samla in en miljon underskrifter. Foto: Europainformation Vid Europainformationens seminarium påminde sig Lauri Tierala, som är EU-sakkunnig vid statsrådets kansli, om hur det går till att samla in en miljon namn. När utrikesminister Alexander Stubb var europaparlamentariker var Tierala hans assistent och samlade då in namn på ett initiativ som syftade till att Europaparlamentets sessioner skulle hållas endast i Bryssel.
Tierala drog sig till minnes att det då tog en och en halv månad att samla in en miljon underskrifter. Lissabonfördraget var då ännu inte i kraft, så kommissionen tog emot initiativet men inga åtgärder vidtogs.
Mer information:
Offentligt samråd om det europeiska medborgarinitiativet på nätet
Grönbok om det europeiska medborgarinitiativet
Din röst i Europa – kommissionens webbsidor som riktar sig till medborgarna
