Kommissionen eftersträvar ekonomiska reformer med Europa 2020-strategin
José Manuel Barroso och hans kommission tar sig an Europas ekonomi med sju initiativ. Foto: Europeiska kommissionen.Europeiska kommissionen har offentliggjort sin tioårsplan för ekonomin, Europa 2020-strategin. Avsikten är att EU:s ekonomi ska lotsas in i det nya årtiondet utifrån strategin. Strategin ska föreläggas Europeiska rådet för godkännande i slutet av mars.
Ledstjärnan är en smart och hållbar tillväxt för alla
I kommissionens plan närmar man sig ekonomin via tre huvudsakliga prioriteringar, som har uttryckts som en smart och hållbar tillväxt för alla. Kommissionen anser att man i Europa ska utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovationer, som också är resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig. Sysselsättningen ska förbättras och man ska eftersträva social och regional sammanhållning.
Kommissionen föreslår fem mätbara mål för tillväxten. Målen är bättre sysselsättning, satsningar på forskning och utveckling, minskade utsläpp, förbättrad utbildningsnivå för ungdomar och fattigdomsbekämpning.
Nytt årtionde, nya medel
Kommissionens föregående långsiktiga ekonomiplan, Lissabonstrategin, ställde upp det ambitiösa målet att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga område före 2010. Verkligheten överensstämde inte alls med dessa drömbilder och det nya årtiondet inleddes i krisstämningar.
Under det årtionde som inletts måste EU lösa också andra problem. Ett rekordstort antal människor går i pension, globaliseringen medför stora förändringar på arbetsmarknaden och gällande energin och övriga resurser måste man komma fram med nya lösningar.
I den nya strategin lyfts sju huvudinitiativ fram gällande de ekonomiska utmaningarna. Initiativen gäller innovationer, ungdomarnas rörlighet, resurseffektivitet, informationssamhällets utveckling, förnyelse av industrin, utbildning och fattigdomsbekämpning. Kommissionen vill till exempel att alla inom de närmaste åren ska ha tillgång till höghastighetsinternet. Produktifieringen av vetenskapliga uppfinningar ska underlättas och likaså arbetskraftens rörlighet.
Medlemsländerna svarar för genomförandet
Jämfört med Lissabonstrategins tio mål innehåller den nya strategin betydligt färre mål. Också infallsvinkeln har korrigerats: en brist i den föregående planen var att EU-länderna behandlades som en helhet, trots att förhållandena i länderna är olika. Nu tar man hänsyn till ländernas särdrag.
Det är klokt att anpassa målen och medlen för utvecklingen av ekonomin till situationen i de olika länderna. För vissa länder kan exempelvis kommissionens mål om att tre procent av BNP ska anslås för innovationer och forskning vara ett tufft mål. Fattigdomen ser också olika ut i olika länder, då definitionen är att de som förtjänar under 60 procent av ett lands medelinkomst är fattiga. Inkomstnivåerna varierar från land till land. Levnadsförhållandena för fattiga i Belgien är långt ifrån den vardag de fattiga i Rumänien lever i.
Medlemsländerna ska nu utarbeta nationella mål utifrån strategins mål på EU-nivå. Kommissionen kommer att ta fram en åtgärdsförteckning på EU-nivå och också landsspecifika rekommendationer och följa medlemsländernas framsteg. Genomförandet av planen beror emellertid på medlemsländernas politiska vilja. Detta kan vara en stor utmaning, vilket misslyckandet med Lissabonstrategin visade. Politikerna kan rygga för stora förändringar och undvika att trampa på väljarnas tår. Det förutspås att genomförandet kan bli ett stort problem också för denna strategi.
Det är viktigt att samarbeta i ekonomiska frågor. Den ekonomiska krisen har på ett allvarligt sätt visat att medlemsländernas ekonomier är beroende av varandra. Därför måste ekonomierna också utvecklas på ett helhetsbetonat sätt. Aktörer på olika regionala nivåer måste också förankras i strategin, så att EU, medlemsländernas politik och förvaltningen på regional och lokal nivå arbetar för samma mål.
Mer information:
EU 2020: en ny ekonomisk strategi
Europe 2020 – a new economic strategy
