Europeiska rådet drog upp riktlinjer för ekonomin
Europeiska unionens ständige ordförande Herman Van Rompuy (t.h.) var för första gången ordförande för toppmötet i mars 2010. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade den ekonomiska strategin för 2010-talet. Foto: Europeiska kommissionen.Europeiska rådet sammanträdde i Bryssel den 25-26 mars 2010 för att behandla EU:s sysselsättnings- och tillväxtstrategi och situationen beträffande klimatavtalet. Det största intresset på mötet väckte emellertid det ekonomiska läget i Grekland. EU:s ständige ordförande Herman Van Rompuy fungerade första gången som ordförande för toppmötet.
En ny ekonomisk strategi ska skapa tillväxt
En viktig fråga på mötets dagordning var tillväxt- och sysselsättningsstrategin som går under namnet Europa 2020. Europeiska rådet godkände strategins kvalitativa mål för sysselsättningen, forskningen och förpliktelser gällande miljön. Man ska eftersträva en sysselsättningsgrad på 75 procent, andelen investeringar i forskning ska uppgå till 3 procent av BNP, utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer, energieffektiviteten ska ökas med 20 procent och de förnybara energikällornas andel ökas till 20 procent av energikonsumtionen. Behandlingen av målen för en förbättrad utbildningsnivå och fattigdomsminskningen fortsätter vid toppmötet i juni.
Mot bakgrund av EU:s överordnade mål ska medlemsstaterna fastställa nationella mål utifrån sina olika utgångslägen. De nationella planerna ska behandlas av Europeiska rådet i juni och man kommer senare årligen att följa upp hur de framskrider. Speciell vikt fästs vid övervakningen av hur planerna framskrider.
Europeiska rådet ansåg det vara viktigt att ekonomin samordnas för att övervinna den ekonomiska krisen och garantera tillväxt. Framöver förbättras den finansiella regleringen och tillsynen i EU och internationellt. Strukturella reformer behövs också för att man inte ska bli efter i utvecklingen och för att förbättra konkurrenskraften. Man måste vara medveten om de faktorer som förhindrar tillväxten och ingripa i dem på både nationell och EU-nivå. Den offentliga ekonomin måste stå på en hållbar grund.
Klimatet kvarstår på agendan
Europeiska rådet behandlade också det internationella klimatavtalets öde. Medlemsstaternas ledare konstaterade att det behövs en klar färdplan för åtgärderna och att konkreta beslut bör fattas så snabbt som möjligt. Målet är att begränsa temperaturökningen till mindre än två grader jämfört med förindustriella nivåer.
EU beviljar snabbstartfinansiering för perioden 2010-2012 för genomförandet av klimatåtgärder enligt Köpenhamnsöverenskommelsen. Preliminära åtaganden för finansieringen läggs fram i vår. Finansiella bidrag ska beviljas utvecklingsländerna för bekämpningen av klimatförändringen, men de exakta planerna är ännu inte fastställda.
Man kommer också att arbeta för klimatavtalet genom att ta upp det vid olika möten och tillsammans med andra parter.
Grekland får hjälp vid behov
Grekland och det svåra ekonomiska läget i landet väckte mest intresse vid mötet trots att denna fråga inte egentligen fanns på mötets dagordning. Inför mötet meddelade Grekland att landet väntar sig beslut av unionen om eventuell hjälp, för att hjälp ska fås snabbt om den anses nödvändig. Mötet nådde enighet i frågan och euroländerna beslutade att vid behov bistå Grekland med bilaterala lån tillsammans med internationella valutafonden IMF.
Inställningen till att hjälpa Grekland har varit delad i EU-länderna. Vissa anser att Grekland på egen hand bör ta sig ur krisen, medan andra anser att det är viktigt att hjälpa Grekland för att bevara eurons stabilitet och för att inte andra länder ska hamna i liknande svårigheter. Redan det att det nu finns en modell för att bevilja hjälp väntas underlätta Greklands situation och stabilisera euron, tack vare att det kan lugna fordringsägarna. Hittills har Grekland inte begärt något finansiellt stöd.
Situationen i Grekland har visat hur bundna euroländernas ekonomier är till varandra och hur lätt problemen kan kumulera. Ekonomiernas beroende av varandra bör därför på förhand uppmärksammas i den ekonomiska planeringen. Europeiska rådet bad också kommissionen att ta fram en modell för att förbättra den ekonomiska samordningen inom euroområdet. Behandlingen av denna fråga fortsätter vid Europeiska rådet i juni.
Europeiska rådet bestämmer de allmänna riktlinjerna
Europeiska rådets marsmöte var det första toppmöte som leddes av den ständige ordföranden Herman Van Rompuy. Den ständige ordföranden har övertagit den roll som tidigare innehades av statsministern i ordförandelandet. Ordföranden sköter om beredningen av mötena, kontinuiteten i dem, försöker ena ståndpunkterna och arbetar för samhörigheten i Europeiska rådet.
I Europeiska rådets möten deltar representanter för medlemsstaterna, vanligen regeringscheferna, samt den ständige ordföranden och kommissionens ordförande. Toppmötet sammanträder fyra gånger per år, men vid behov kan extra möten hållas. Europeiska rådet bestämmer riktlinjerna för EU:s politik, lägger fram initiativ och fungerar som ett debattforum på hög nivå. Europeiska rådet har ingen lagstiftande makt.
Mer information:
Europeiska rådet
Europeiska rådet 25–26.3.2010, slutsatser
Europa 2020, kommissionens meddelande (på finska)
