Greklands ekonomiska situation
Greklands svåra ekonomiska situation har kastat sin skugga över hela euroområdet. Till eurogruppen hör 16 länder: Grekland, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien, Österrike, Portugal, Finland, Irland, Slovakien, Slovenien, Luxemburg, Cypern och Malta Eurogruppen har beslutat att bevilja Grekland lån för att landet, och hela euroområdet, ska klara sig ur situationen. Nu är det viktigt att få marknaden att bevara sitt förtroende för euroområdet och det överenskomna paketet antas vara tillräckligt kraftfullt för att uppnå syftet.
Hjälp av lånepaket
Stödpaketet som ska stabilisera situationen berör även Finland. Lånet som Finland beviljar Grekland tas ändå inte av finländarna, eftersom Finland tar lån på motsvarande summa och lånar det vidare till Grekland. Räntan på det grekiska lånet (3 månaders euribor + 3 procent) är högre än lånet på det finländska lånet. Ränteskillnaden ger Finland några tiotals miljoner per år i nettonytta. Visserligen finns det en risk att alla lånemedel med räntor inte återfås.
Hela det överenskomna stödpaketet uppgår till 110 miljarder euro. Av dessa står Internationella valutafonden IMF för 30 miljarder euro. Andelen som återstår för medlemsländerna i ekonomiska och monetära unionen EMU är därmed 80 miljarder euro. Summan som euroländerna ska låna Grekland bestäms utifrån ländernas kapitalandel i Europeiska centralbanken. Den för sin del bestäms utifrån landets folkmängd och bruttonationalprodukt. Finlands andel är därmed 1,85 procent eller 1,48 miljarder euro. Mest lån ger de största och rikaste medlemsländerna Tyskland och Frankrike.
I ersättning för lånet har Grekland lovat göra skattehöjningar, skära ner utgifter och genomföra strukturella reformer för att få den offentliga ekonomin att återhämta sig. Eurogruppen kommer kvartalsvis att övervaka att löftena följs. Lånet ges till Grekland i rater och ett villkor för fortsatt lånefinansiering är att Grekland följer överenskomna strikta ekonomiska villkor. På det sättet försöker man också undvika svårigheter att återbetala lånet.
Varför vill man låna till Grekland?
Om den grekiska ekonomin skulle kollapsa vore följderna ödesdigra för hela euroområdet. Det kunde bland annat avsevärt höja räntorna på finska statens lån. Räntehöjningen kunde leda till en tillspetsad skuldkris också i andra euroländer, främst Portugal och Spanien. Det skulle dessutom skära ner euroområdets ekonomi. Finlands finansminister Jyrki Katainen har betonat att alternativet att låta bli att bevilja Grekland lån vore sämre för den finländska ekonomin: lån eller lågkonjunktur.
Alla länder i eurogruppen deltar i lånet. Lånepaketet måste dock först godkännas av parlamenten i de medlemsländer som deltar. Till exempel det franska parlamentet har redan hunnit godkänna biståndet till Grekland. Finlands riksdag röstar om saken den 12 maj. Om ett euroland på grund av långivningen själv skulle få stora ekonomiska bekymmer kan det av den övriga eurogruppen undantagsvis få lov att inte delta i lånet till Grekland.
Kan Grekland uteslutas ur EMU?
Greklands svaga ekonomiska situation har väckt frågan om ett land kan uteslutas ur EMU. I fördraget om Europeiska unionen finns det ingen bestämmelse som säger att ett land kan uteslutas ur ekonomiska och monetära unionen. Juridiskt har Grekland en möjlighet att utträda ur EMU men av politiska och ekonomiska skäl är det nästan omöjligt.
Varför behöver inte Sverige låna till Grekland?
Det här är ett problem som drabbar euroområdet. Sverige, liksom Danmark, Storbritannien och åtta av de nyaste EU-länderna (Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien) hör inte till euroområdet och deltar därför inte i lånet till Grekland.
Eurogruppen höll ett extra toppmöte den 7 maj. Syftet med mötet var att se över reglerna för euroområdet och överväga striktare reglering för att undvika liknande kriser i framtiden.
Frågor och svar om lånepaketet till Grekland (finansministeriet, på finska)Finansieringspaketet åt Grekland (finansministeriet)
