Romernas ställning förbättras genom integrering

Romernas deltagande behandlades vid ett toppmöte i april där romerna också presenterade sin kultur. Foto: Europeiska kommissionen

Omkringresande romer är en vanlig syn i allt fler länder. Romernas problem är inte nya, men till följd av de ökade möjligheterna att resa syns de mer. Inom EU försöker man förbättra romernas situation genom att utveckla likabehandlingen och möjligheterna till deltagande.

Romerna är den största etniska minoriteten i EU. Romerna är inte en enhetlig grupp, utan består av en mångfald grupper människor. Inom EU finns det uppskattningsvis 10–12 miljoner romer. Det finns romer i alla EU-länder, mest i Rumänien, Bulgarien, Tjeckien och Serbien.

Romerna hör till de fattigaste i Europa och de har sedan länge varit föremål för diskriminering och social uteslutning. Romernas problem kännetecknas av en ond cirkel där rasism, diskriminering, fattigdom, usla bostadsförhållanden, hälsoproblem, tiggeri och brottslighet följer på varandra. Skolgången är ofta minimal och till och med analfabetism är vanlig. Romerna står ofta utanför den offentliga arbetsmarknaden.

I och med att det blivit friare att resa från Östeuropa syns romerna nu mer. De dåliga levnadsförhållandena i hemlandet får romer att resa till andra länder, där invånarna vanligtvis inte hälsar dem välkomna.

I EU känner man till romernas problem 

I EU försöker man förbättra romernas ställning som en del av sysselsättnings-, social- och jämställdhetspolitiken, det vill säga med samma åtgärder som alla andra medborgares likabehandling och levnadsförhållanden förbättras. Målet är att öka romernas deltagande i samhället och förhindra att de diskrimineras och utestängs från samhället. Åtgärderna gällande romerna är inte exkluderande, utan initiativ som fokuserar på romer skiljs inte ut från bredare initiativ. Samarbete bedrivs också med internationella organisationer.

Integreringen av romerna försöker man förbättra också med hjälp av en EU-plattform som inrättades 2009. Enligt plattformens principer ska medlemsländerna uppmärksamma romerna i sin politik. Kommissionen har också beslutat att med två års mellanrum ordna ett toppmöte som behandlar den romska frågan. Regelbundna möten för samman EU, medlemsländerna, romska organisationer och andra organisationer kring samma bord, där de kan utbyta erfarenheter kring romernas deltagande i praktiken. På detta sätt försöker man bilda sig en uppfattning av situationen i Europa och lära sig av varandras erfarenheter.

EU planerar också en romsk strategi, som ska stödja medlemsländernas i deras arbete kring romska ärenden. Diskrimineringen är en stor del av problemet och den vill man framför allt åtgärda. Genom planerad verksamhet ska man avlägsna de strukturer som gör att romerna isoleras.

EU-fonder stödjer integreringsprojekt

Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden har i uppgift att stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen. När man till exempel förbättrar utbildningen och infrastrukturen ökar samtidigt likabehandlingen och möjligheterna till deltagande i samhället. Man fäster vikt vid romernas deltagande bland annat i samband med projekt som rör ungdomarnas ställning, bättre utbildning och regionalutveckling. EU finansierar också arbete mot diskriminering och information om detta.

Det är framför allt viktigt att förbättra förutsättningarna för de romska barnen att gå i skola. De romska barnen behöver ofta särskilt stöd för skolgången. Deras möjligheter till skolgång är ofta svagare än andra skolbarns. De outbildade föräldrarna uppskattar inte alltid skolutbildningen och barnen behövs kanske för försörjningen. Utan utbildning har barnen svårt att få jobb och de sitter fast i en ond cirkel.

Medlemsländerna svarar för åtgärderna

EU kan leda diskussionen och bygga upp kontakter mellan olika aktörer, men de praktiska åtgärderna för att förbättra romernas ställning åligger medlemsländerna och i sista hand regionerna och kommunerna. Medlemsländerna bär ansvar för medborgarnas utbildning, hälsa, bostadsförhållanden och sysselsättning. Också EU:s rättsakter mot diskriminering genomförs på nationell nivå och här är praxis synnerligen varierande.

De finländska romernas situation är jämförelsevis bra och i Finland har samarbete bedrivits i flera decennier. Statsförvaltningen och romernas organisationer har samarbetat för att förbättra romernas ställning ända sedan 1950-talet. Levnadsförhållandena och utbildningssituationen har också förbättrats. I Finland lever och bor romerna bland den övriga befolkningen och läroplikten gäller alla. Den diskussion som idag förs om romerna i vårt land gäller främst romer från Östeuropa.

De grundläggande rättigheterna gäller alla

Diskrimineringen av romerna har sitt ursprung långt tillbaka i tiden och romerna möter alltjämt diskriminering på alla områden. Problemen har existerat i hundratals år, men mycket litet har gjorts för att avhjälpa dem. De grundläggande rättigheterna om likabehandling, utbildning och hälsa tillkommer alla EU-medborgare. Genomförandet av rättigheterna har stött på problem, som nu när möjligheterna att resa har blivit bättre har blivit synliga för alla. Tiggare kommer inte från ordnade förhållanden. Man kan också se något positivt i att det nu finns romska tiggare på våra gator: synliga problem kan inte kringgås lika lätt som de som är gömda i avkrokarna.

Förutom att garantera de grundläggande rättigheterna är det fråga om pengar och en tryggad framtid. Social utestängning av miljoner människor blir ett problem när den europeiska befolkningen åldras och minskar och alla personer i arbetsför ålder behövs på den offentliga arbetsmarknaden för att samla ihop skatteintäkter. De som står utanför förbrukar mer skatteinkomster än vad de betalar. Ett liv i utkanten av samhället skapar också negativa följder som är dyra ekonomiskt och mänskligt sätt, såsom brottsligheten. I slutändan blir isolering dyrt för alla.

Viktigt är att de romska grupperna själva planerar sin framtid i EU. Visioner som utmålas av utomstående förverkligas sällan. För att man ska kunna vara delaktig i samhället krävs baskunskaper, och därför spelar stöd för utbildning, en tryggad levnadsstandard och antidiskriminering en avgörande roll, om man vill öka romernas deltagande.

Mer information: 

EU och romerna
Projekt och finansiering
Program för romskt deltagande under årtiondet 2005–2015 (på engelska)Delegationen för romska ärenden
Finländska forumet för romer (på finska)