Belgien står inför ett ordförandeskap fullt med utmaningar

Bland annat Yves Leterme och Steven Vanackere ansvarar för ordförandeskapet tills en ny regering bildats.

Under sitt EU-ordförandeskap fokuserar Belgien på att slutföra genomförandet av Lissabonfördraget och på de utmaningar som den ekonomiska krisen och klimatförändringen medför. Dessutom vill Belgien speciellt betona den europeiska forskningens betydelse för EU.

Belgien fokuserar på ekonomin, klimatet och forskningen

Belgien bildar tillsammans med Spanien och Ungern ordförandetrojkan i det system där varje medlemsstat i tur och ordning är ordförande. Genom detta system stärks kontinuiteten i EU:s arbete och initiativ. Belgien tar över ordförandeklubban efter det nuvarande ordförandelandet Spanien den 1 juli.

Trojkan har utarbetat ett gemensamt program för sin 18 månaders ordförandeperiod. På den gemensamma agendan finns bland annat den ekonomiska krisen, klimatförändringen och en fortsättning på EU:s sociala agenda. Därtill tar varje land under sitt ordförandeskap upp frågor som det anser vara viktiga. Ett av Belgiens mål är att fullt ut sätta Lissabonfördraget i kraft.

Andra viktiga frågor är klimatet och energin samt Europa 2020-strategin, framför allt dess ekonomiska och sociala aspekter. Belgien vill också förbättra forskningen i Europa genom att slopa administrativa hinder så att forskarna bättre kan samarbeta. Belgien arrangerar tre stora konferenser kring detta tema i september, oktober och november. Likaså hör förberedelserna inför FN:s klimatkonferens som hålls i Mexiko i december till de viktiga uppgifterna under ordförandeskapet. Minskad användning av kol, konsumentskydd och energieffektivitet är viktiga klimatfrågor för Belgien.

Belgien förväntas också i det tysta driva på EU:s utvidgning. Även om Belgien inte satt utvidgningen som ett av de viktigaste målen kommer landet sannolikt att hjälpa Kroatien och Island att nå viktiga milstolpar i medlemskapsförhandlingarna. Belgien har för avsikt att främja viseringsfrihet med Bosnien och Albanien.

Rikligt med utmaningar både hemma i Belgien och på EU-fältet

Belgien har en lång erfarenhet av att handha EU-ärenden. Belgien är ju en av de sex stater som i tiden grundade EU. EU-kommissionen, EU-parlamentet och många andra institutioner är belägna i landets huvudstad Bryssel. Det ordförandeskap som nu inleds är det tolfte i landets historia, så kunnande finns och Belgien kan förhålla sig lugnt och pragmatiskt till ordförandeskapet. Det faktum att belgaren Herman Van Rompuy är EU:s ständige ordförande påverkar också.

En utmaning inför ordförandeskapet är att Belgien står mitt uppe i en inrikespolitisk kris. Landets regering föll i våras på grund av interna tvister. Nyval till parlamentet hölls 13 juni, och landet har endast några veckor tid på sig att bilda en fungerande regering innan EU-ordförandeskapet inleds. Vanligtvis har det tagit betydligt längre tid att bilda regering i landet.

I Belgien hade man dock räknat med att regeringen kunde falla på grund av den inrikespolitiska instabiliteten. Därför började man i god tid förbereda sig för ordförandeskapet, så regeringens fall borde inte vara någon katastrof för Belgien. De belgiska partierna är eniga om att den inrikespolitiska situationen inte kommer att vålla problem för EU-ordförandeskapet.

 De flesta partier har deltagit i förberedelserna av ordförandeskapet, och den nya regeringen kommer knappast att ändra något. Innan en ny regering har bildats, kommer ordförandeskapet antagligen att handhas av en expeditionsministär och den förre premiärministern Yves Leterme.

I de yttre förbindelserna kommer Belgien inte att inta någon synlig roll, utan representationsuppgifterna sköts i huvudsak av den ständige ordföranden Herman Van Rompuy och utrikesrepresentanten Catherine Ashton.

Den ekonomiska krisen är vid sidan av de interna problemen fortsättningsvis ett hot för Europa. Problemen i Grekland, Spanien och Portugal bidrar till detta, så Belgien kommer säkert att få ett arbetsfyllt ordförandeskap.

Ordförandelandets roll

Till ordförandelandets viktigaste uppgifter hör att vara ordförande vid ministerrådens och dessas arbetsgruppers möten, med undantag för utrikesrådet. Ordförandelandet fungerar också som medlare, om medlemsländerna är oeniga. Tills den nya utrikesförvaltningen är helt funktionsduglig är ordförandelandet med och representerar EU i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Ordförandeskapet ger inga extra förmåner, endast möjligheten att föra fram frågor som ordförandelandet anser vara viktiga.

Mer information:

Belgiens ordförandeskap  (på engelska, franska och holländska)
Belgiens ordförandeskapprogram (på engelska)