EU bekämpar aktivt sjöröveri

Operationen Atalanta har i uppdrag att förhindra sjörövarnas räder. Foto: Europeiska unionens råd

En storskalig operation mot sjöröveri pågår i Adenbukten och utanför Somalias kust. Avsikten med sjöoperationen är att den humanitära hjälpen ska nå fram till Somalia och att handelsfartyg ska kunna passera den somaliska kusten utan risk. Även EU deltar i bekämpningen av sjöröveri genom sin operation Atalanta.

Atalanta avser att säkra att de fartyg som transporterar mathjälp för FN:s livsmedelsprogram WFP når fram till hamnarna i Somalia. Också andra fartyg som seglar i området skyddas mot sjörövare. Med operationen vill man förebygga och stoppa sjörövarnas räder. Närvaron har också en avskräckande verkan vid den somaliska kusten. Vid behov skyddar Atalanta också fartyg som deltar i Afrikanska unionens operation AMISOM.

I operationen deltar sammanlagt ett tjugotal fartyg och helikoptrar samt över 1800 personer. Nio EU-länder och några stater utanför EU är med i den egentliga verksamheten. En del EU-länder, såsom Finland, medverkar bara i stabsuppgifter. Finland är ändå i färd att fatta ett beslut om att i början av nästa år skicka minfartyget Pohjanmaa till Somalias kust för att skydda livsmedelsfartygen i några månader.

EU:s Atalanta har ett starkt mandat att agera

Operationen Atalanta verkar med mandat av FN:s säkerhetsråd. Atalanta grundades eftersom FN år 2008 bad stater och regionala organisationer om hjälp för att få fram humanitärt bistånd till Somalia. Operationen Atalanta, det vill säga EUNAVFOR Somalia, kom att bli EU:s första krishanteringsoperation till havs. Den ska pågå till december 2012.

Inom EU är Atalanta underställt EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. I enlighet med målen för den avser Atalanta att befästa säkerheten och bibehålla freden. EU:s närvaro kan också åtminstone delvis ses som ett led i unionens nya strävanden att höja sin profil i världspolitiken. Det att Atalanta är underställt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken betyder i praktiken främst att det råd som representerar medlemsländerna i regel fattar alla beslut om operationen enligt enhällighetsprincipen.

Det finns också andra aktörer som bekämpar sjöröveriet i regionen, till exempel Nato har en egen operation i Adenbukten och därutöver har också enskilda länder, bland annat Ryssland och Indien, skickat fartyg för att patrullera i området. EU samarbetar med alla de här internationella styrkorna.

Atalanta löser en del av problemet

Efter att man inlett insatserna i Adenbukten har FN:s livsmedelsfartyg kunnat eskorteras säkert i hamn. Säkerheten har förbättrats också för handelsfartygen då patrulleringen av Adenbukten utökats och fartygen fått information om olika sätt att skydda sig mot sjörövare.

Bakom sjöröveriet ligger emellertid mångahanda problem, som bland annat har att göra med den interna situationen och fattigdomen i Somalia. Utländska trålares rovfiske utanför den somaliska kusten har också förvärrat svårigheterna genom att de har fråntagit somaliska fiskare deras levebröd.

Atalanta är sålunda en del av en större helhet som syftar till att skapa stabilitet i Somalia. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik strävar efter att stärka de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, demokratin och rättstatens principer. EU har på så sätt förenat utvecklingssamarbete och humanitär hjälp med krishantering. Europeiska utvecklingsfonden har till exempel lovat avdela sammanlagt över 215 miljoner euro för att förbättra förvaltningen, utbildningen och lantbruket. EU utbildar också bland annat Somalias säkerhetsstyrkor.

Trots alla insatser har man inte lyckats stoppa sjöröveriet. Då man kunnat förhindra fartygskapningar nära kusten i Somalia har sjörövarna i stället fortsatt sina räder allt längre ut till havs. Problemen bakom sjöröveriet väntar på sin lösning.

Mera information:

Europeiska unionens råd: EUNAVFOR Somalia (på engelska)
EUNAVFOR Somalia (på engelska)