Medborgarna får sin röst hörd i EU genom det nya medborgarinitiativet
Oneseat-kampanjen samlar in underskrifter för att sätta stopp för parlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg. Foto: Europeiska kommissionenI och med Lissabonfördraget infördes möjligheten till ett medborgarinitiativ i EU. Syftet är att föra EU närmare medborgarna och uppmuntra medborgarna att påverka EU:s verksamhet. Kommissionen har gett ett förslag om initiativet och medlemsländerna har nu lämnat sina svar på det.
Meningen är att medborgarinitiativet ska kunna tas i bruk i början av 2011, men före det krävs godkännande av parlamentet. Ordförandelandet Belgien ville att medborgarinitiativet ska införas redan i december i år.
En miljon underskrifter från nio länder
För att ett medborgarinitiativ ska vara godtagbart krävs enligt förslaget minst en miljon underskrifter från nio länder. Underskrifterna kan alltså inte samlas in endast i några få länder. Antalet underskrifter som krävs anpassas till folkmängden, så att man till exempel i Tyskland måste samla in 72 000 underskrifter, i Finland 9 750 och i Estland 4 500.
Underskrifterna kan samlas in både i pappersform och via internet, och insamlingen kan ske under högst ett år. Personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska ha uppnått rösträttsålder. I Finland måste man alltså vara minst 18 år.
Man vill förhindra missbruk i god tid
Planerade initiativ måste stämma överens med EU:s värderingar. Till exempel diskriminerande förslag godtas inte. Initiativ som är avsedda som vitsar vill man förhindra i ett tidigt skede och initiativen måste gälla områden där EU har behörighet. Bestämmelser införs också för att förhindra missbruk och en överbelastning av systemet.
De som börjar samla in ett initiativ måste först registrera sitt förslag elektroniskt, så att förslag som strider mot unionens värderingar kan förhindras i ett tidigt skede. Så fort 100 000 underskrifter har samlats in kommer kommissionen att avgöra om initiativet är godtagbart. Kommissionen kan ännu i detta skede förkasta ett initiativ. Om ett initiativ förkastas måste detta motiveras offentligt.
Insamlingen av en hel mängd kontaktuppgifter och byråkratin väcker kritik
Enligt kommissionens förslag ska de som undertecknar ett initiativ lämna en hel del uppgifter, bland annat namn, gatuadress, e-postadress, födelsetid och födelseort, medborgarskap och personbeteckning. Dessutom kontrollerar myndigheterna att uppgifterna är korrekta.
Mängden personuppgifter som ska samlas in har väckt oro, eftersom insamlingen av uppgifterna kan utgöra ett problem för dem som vill lägga fram ett initiativ. De som organiserat ”oneseat-kampanjen” har till exempel samlat in över en miljon underskrifter, men adressuppgifter har inte krävts av undertecknarna. Kampanjens informatör Anders Ekberg anser att kraven är ett sätt för kommissionen att göra det så svårt som möjligt att samla in en miljon underskrifter.
Många demokrati- och samhällaktivister har kritiserat förslaget och ansett det vara för byråkratiskt och komplicerat. Många är bekymrade över att det inte är helt klart vilken rätt kommissionen har att förkasta initiativ.
Trots det har många europaparlamentariker lovordat medborgarinitiativet. Liberaldemokraternas Andrew Duff har till exempel konstaterat att kommissionen har hittat en rätt god balans mellan att stimulera den direkta demokratin och säkerställa det nya systemets trovärdighet. Många anser också att medborgarinitiativet för EU närmare medborgarna.
Mer information:
Europeiska unionens råd: De europeiska medborgarna får mer att säga till om
Europeiska kommissionen: EU:s medborgarinitiativ
