Hörs medborgarnas röst i EU?
Heidi Hautala poängterade frivilligorganisationernas inflytande. Foto: EuropainformationenFörutom de existerande möjligheterna att lämna in framställningar och klagomål kommer medborgarinitiativet inom kort att erbjuda en ny möjlighet att påverka den europeiska politiken. Europaparlamentariker Heidi Hautala (De gröna) talade om medborgarnas påverkningsmöjligheter i EU vid en föreläsning för allmänheten i Björneborg.
Medborgarinitiativet – en direkt påverkningskanal
Det europeiska medborgarinitiativet är ett aktuellt exempel på medborgarnas möjligheter att påverka den europeiska politiken. Enligt Lissabonfördraget kan minst en miljon EU-medborgare uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag i ärenden som hör till kommissionens befogenheter. Medborgarinitiativet kommer antagligen att införas i början av 2011.
Som bäst förhandlar man om hur många länder ska vara representerade bland undertecknarna av ett initiativ. Enligt tillgängliga uppgifter ska ett initiativ undertecknas av medborgarna från minst sju länder. Vad godkänns då som officiell underskrift? Underskrifter skulle kunna samlas in också på Internet, om det går att verifiera dem elektroniskt. När det blir möjligt att lägga fram initiativ kan de komma att gälla många olika områden, till exempel konsumenträttigheter och upphovsrättigheter på Internet eller djurskydd.
Hautala poängterar att medborgarinitiativet också har en vidare betydelse. Medborgarinitiativet är ett sätt att stärka demokratin, öka delaktigheten och främja uppkomsten av ett europeiskt medborgarsamhälle. Vi finländare kan ha gemensamma intressen med andra européer och i bästa fall stärks därmed dialogen mellan medborgarna.
Hautala efterlyser en politisk debattkultur också i Finland. Det är inte endast i EU som det finns ett demokratiunderskott, utan också i närdemokratin där medborgarna inte alltid hörs i frågor som är viktiga för dem.
Frivilligorganisationerna som opionsbildare
Frivilligorganisationerna spelar en viktig roll som opinionsbildare och kunskapsförmedlare. Heidi Hautala, som är ordförande för Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter, framhåller att frivilligorganisationerna utövar inflytande via Europaparlamentet. Ett exempel är tortyroffer.
Medborgarorganisationerna har inflytande på samma sätt som till exempel storföretag och de borde bättre tas i beaktande vid beslutsfattandet i EU. En utveckling mot det bättre har dock skett. Öppenheten har ökat och det är lättare att få tag på handlingar tack vare det öppenhetsdirektiv som de nordiska länderna starkt drev på.
Möjligheter att klaga på och göra framställningar till EU
Förutom medborgarinitiativet finns det redan nu påverkningsmöjligheter som till exempel att göra framställningar till Europaparlamentets utskott för framställningar eller göra en anmälan till kommissionen.
Framställningar till Europaparlamentet kan göras i frågor med anknytning till EU:s lagstiftning. En framställning kan vara ett klagomål, en begäran eller en uppmaning till parlamentet att ta ställning i en viss fråga. En framställning har exempelvis lämnats in till framställningsutskottet angående åsen Virttaanharju i Vittis.
Till kommissionen kan medborgarna göra en anmälan ifall praxis eller någon bestämmelse i ett medlemsland strider mot unionsrätten.
Framställningar eller anmälan kan formuleras fritt eller så kan man använda en färdig blankett. De kan lämnas in på unionens alla officiella språk, alltså också på svenska och finska. Mer information om olika möjligheter att klaga på eller göra framställningar till EU finns i Europainformationens infoblad Medborgarnas möjligheter att klaga på och vädja till EU.
Åsikter till ledamöterna av Europaparlamentet kan framföras genom att man tar direkt kontakt med dem. De finländska ledamöternas röstningsbeteende kan följas upp på föreningen Finland i Europas webbplats.
Om du vill påverka EU-politiken, kan du också ta en titt på Europeiska kommissionens webbsidor Din röst i Europa. Du kan föra fram dina åsikter, delta i diskussioner eller få tips om hur du kan påverka.
Den tredelade föreläsningsserien arrangeras av Europainformationen i Satakunta, sommaruniversitetet Länsi-Suomen kesäyliopisto och Porin yliopistokeskus. Föreläsningsserien fortsätter tisdagen 2 november i Björneborg, då direktör för forskningsprogrammet Europeiska unionen Juha Jokela från Utrikespolitiska institutet föreläser under rubriken Vad innebär Lissabonfördraget? Ny inriktning för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Föreläsningen är på finska.
Kommentera på Facebook:
