Turbulensen i euroområdet fortsätter
Ekonomikommissionär Olli Rehn, Belgiens finansminister Didier Reynders och kommissionär Algirdas Semeta slår fast beslutet om att hjälpa Irland vid Ekofinmötet den 6 december. Foto: Europeiska unionens rådLäget i euroområdet väckte debatt vid den diskussion som Nylands Europainformation arrangerade i Lilla parlamentet i slutet av november. Martti Salmi, konsultativ tjänsteman vid finansministeriet, förklarade läget i Irland och eurons framtidsutsikter, och svarade på allmänhetens frågor.
Svårigheterna i EU-ekonomin är en del av den världsomfattande marknadskris som började på bostadsmarknaden i USA vid årsskiftet 2007–2008. Den försvagade ekonomiska tillväxten har satt fart på skuldsättningen och lyft fram bakomliggande problem. Detta skedde i Grekland i våras – det fanns stora skulder från tidigare och den försvagade ekonomin avslöjade lurendrejerier som pågått i åratal.
Krisen i Irland har andra orsaker än Greklandskrisen. Salmi anser att läget i Irland kan jämföras med situationen under krisen i Finland på 1990-talet. Kreditgivningen var slapp och man lät banksektorn växa sig för stor i förhållande till landets storlek samtidigt som fastighetsbubblan svällde. Bankkrisen låg och pyrde ända sedan 2008 och tillspetsades när räntornas risktillägg steg till en ohållbar nivå. När räntan hade stigit till åtta procent måste Irland be om hjälp. Som jämförelse kan sägas att räntorna på Finlands statslån ligger kring ett par procent.
Lånepengarna har inte förlorats
Irland ska räddas med ett lån på 85 miljarder euro som EU och Internationella valutafonden garanterar. Salmi påminner om att det uttryckligen är fråga om lånegarantier: inte en enda euro utbetalas från Finland till Irland, om inte Irland lämnar sina lån obetalda. Irland har gott anseende som lånebetalare.
Även om det är frågan om en kris i euroområdet syns effekterna också utanför området. Salmi påpekar att Storbritannien, Danmark och Sverige, som inte hör till euroområdet, har beslutat att frivilligt delta i lånen till Irland. Det gör de inte av solidaritet, utan länderna vill trygga sin egen ställning och förhindra att krisen sprider sig.
Diskussionen om lånegarantierna har gått het när det framgått att också andra länder än Grekland och Irland har problem. Men inte heller i de länder som får lån är man nöjd. Irland står inför synnerligen radikala nedskärningar som irländarna har svårt att acceptera. Martti Salmi väntar sig att irländarna kommer att demonstrera mot nedskärningar på samma sätt som grekerna i våras.
Den kritiserade låga samfundsbeskattningen har varit hörnstenen för Irlands industristrategi, och det är varken enkelt eller nödvändigtvis klokt att göra något åt den. I de nedskärningar som görs i Irland koncentrerar man sig på att skaffa inkomster och spara på alla möjliga andra sätt. Genom att trygga förutsättningarna för företagsverksamheten försöker man göra det lättare för ekonomin att återhämta sig.
EU bereder ekonomisk-politiska reformer
De åtgärder som nu inleds är nödlösningar för att övervinna den akuta krisen. Stödpaketet till Grekland i våras verkar ha övertygat myndigheterna, men inte marknaden, där lugnet snabbt borde återställas. I mitten av december ska Europeiska rådet fortsätta att dra upp riktlinjer för ett långsiktigt krishanteringssystem. Man vill kunna avvärja nya kriser innan de blossar upp.
De stresstest för bankerna som infördes i somras visade sig vara misslyckade och de ska nu vidareutvecklas. Salmi säger att problemet var att testen mätte endast vissa variabler och att de inte beaktade ländernas särdrag. De två banker i Irland som har de största problemen klarade testet med darr på ribban. Anglo Irish Bank, som har de allra största problemen, var inte med i testet, eftersom man redan då testet gjordes visste att den var likvidationsfärdig.
Det behövs grundläggande förändringar eftersom skuldsättningen är ett problem för hela området. Det befaras att Portugal är nästa problemland, och skulderna i Spanien, Italien och Belgien börjar också vara orimligt stora. Hittills har Portugal förnekat att landet behöver hjälp. Martti Salmi anser att det är synnerligen bekymmersamt att också stora ekonomier som Tyskland, Frankrike och Storbritannien klart överskrider alla tillåtna gränser för skuldsättningen. Det kommer att ta år att uppnå den nivå som överenskommits i stabilitets- och tillväxtpakten.
Läget i Finland inger inga farhågor
Salmi bekymrar sig inte över läget i Finland. Finlands lån har ansetts vara säkra och deras risktillägg har varit låga. Han ser inte heller att finländarnas sparmedel skulle vara i farozonen. Det finns inga konkurshot gällande de finländska bankerna och man har förberett sig för att trygga medborgarnas sparmedel också med bankstöd. Salmi anser att en recession är ett större hot för finländarna.
Mer information:
