Stubb vill förnya EU:s utrikespolitik
Enligt utrikesminister Alexander Stubbs åsikt är världen på väg att bli allt mer multipolär och samtidigt förändras Europeiska unionens ställning i och med den nya maktbalansen. Stubb efterlyser en utrikespolitik som bygger på ömsesidig respekt (dignified foreign policy).
De stora staterna i Asien på väg att bli stormakter
I ett tal vid Helsingfors universitet den 9 december inledde Stubb med att säga att det har funnits tre olika faser i världspolitiken under de senaste sextio åren. Den första fasen var det kalla krigets bipolaritet. Under den andra fasen styrde ”världspolisen” USA ensam hela världen. I dagens tredje fas har världen blivit multipolär.
Vid sidan av USA och Ryssland har Indien, Kina, Japan, Sydkorea, Indonesien och Brasilien blivit viktiga aktörer. Många små länder som Finland får en svår sits när de stora länderna tävlar om makten. Också Europeiska unionen kan komma i kläm, om unionen inte lyckas bilda enad front i sin utrikespolitik.
Enligt Stubbs bedömning kan vi få en G-värld: G8- och G20-länderna dikterar mer och mer vad som sker i världspolitiken. Men Stubb sade skämtsamt att då Kina är den ekonomiska stormakten och USA den säkerhetspolitiska stormakten har EU bevarat sin ställning som lifestyle-stormakt.
Också internationella organisationer som Internationella valutafonden, Världsbanken och Världshandelsorganisationen WTO har fått ett starkare fotfäste inom politiken. Å andra sidan har vissa organisationers betydelse minskat. Till exempel befinner sig Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE enligt utrikesministerns bedömning i svårigheter. Även Nato och EU, som efter det kalla kriget har fördubblat sitt medlemsantal, söker sina nya positioner i det nya politiska läget. Inte heller FN:s framtid är mer lovande, om inte organisationen lyckas förnya sina gamla strukturer.
EU söker fortfarande sin nya roll
EU:s ställning tacklade Stubb utifrån den gemensamma utrikespolitiken. Han konstaterade att även om man fick mycket till stånd genom Lissabonfördraget, täcker ändringarna inte allt. Som ett exempel berättade Stubb en vits: Barack Obama berättar för Hillary Clinton att han äntligen fått tag på det telefonnummer till EU som Henry Kissinger för länge sedan efterlyste, och hade ringt dit. På grund av tidsskillnaden fick Obama endast lyssna till Herman Van Rompuys telefonsvarare, som uppmanade att trycka ett om man ville höra Frankrikes synpunkter, två om man ville veta Tysklands åsikter och så vidare. EU talar således ännu inte med en röst, men i och med Lissabonfördraget kan medlemsländernas röster samordnas bättre.
Stubb påpekade att Catherine Ashtons roll som Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är synnerligen krävande och därför har det varit mycket utmanande att bygga upp utrikestjänsten. Stubb sade att de medlemsländer som vill bevara sin självständighet inom utrikespolitiken, samt unionens olika organ som tvistar om maktfördelningen och de länder utanför EU som vill hålla kvar sina bilaterala relationer till medlemsländerna vill rycka undan mattan för Catherine Ashton.
Utrikesministern påminde om att EU framför allt är en krishanteringsorganisation. Utan kriser hade EU aldrig uppkommit och inte heller senare kunnat utvecklas. Trots det krävde Stubb att EU äntligen skulle fokusera mer på strategiska relationer än på kriser.
EU:s viktigaste strategiska partner har förblivit desamma
Enligt utrikesministern har EU tre centrala strategiska partner: USA, Ryssland och Kina. Stubb roade publiken med att jämföra relationen mellan USA och EU med ett gammalt äkta par som hela tiden smågrälar med varandra. Enligt honom flirtar USA med andra länder medan EU verkar vara en mindre sexig partner.
Förhållandet till Ryssland går i vågor. Just nu befinner man sig på en vågtopp, då Ryssland har ”tryckt på reset-knappen” när det gäller USA, Polen, Nato och EU och erbjudit en ny infallsvinkel. Ett öppnare och mer liberalt förhållningssätt syns också i Rysslands inställning till Världshandelsorganisationen WTO och till vapenförhandlingarna med USA.
Kina är i sin egenskap av ekonomisk stormakt en betydelsefull strategisk partner för EU. Även om Kinas bruttonationalprodukt för närvarande är endast 4 000 dollar per capita, är Kina redan nu en viktig aktör inom den globala ekonomin. Finlands bruttonationalprodukt är 44 000 dollar per capita.
Medlemsländer som spelar med dubbla kort
En tredje aspekt av EU:s ställning som Stubb tog upp är medlemsländernas inställning till unionen. Vissa medlemsländer sidsteppar nämligen EU och skapar direkta kontakter till andra länder och spelar på så sätt med dubbla kort. Stubb medgav emellertid att även om man med hjälp av EU kan nå punkt B, kan punkterna C och D vara ouppnåbara utan bilaterala relationer.
EU borde satsa på "diginified foreign policy"
Det tredje huvudtemat som utrikesminister Stubb tog upp var hans tanke om en utrikespolitik för EU som bygger på ömsesidig respekt, "dignified foreign policy". EU:s viktigaste mål gäller frihandeln, klimatförändringen samt de mänskliga rättigheterna och demokratin. EU förmår dock inte i tillräcklig grad driva dessa frågor, då unionen till exempel i FN förlorar 60 procent av omröstningarna. Därför vore det viktigt att EU ändrar sitt förhållningssätt som ansetts vara arrogant och övermodigt, och glömmer bort sin dubbelmoraliska attityd. Som ett exempel på det här nämnde Stubb EU:s handelspolitik. Utrikesministern påminde också om att EU först bör sopa rent framför sin egen dörr och ge romer och sexuella minoriteter mer omfattande rättigheter, slutligen tala med en röst och erbjuda både morot och piska. Stubb sade att EU borde ha en tillräckligt stor morot i handen.
Utrikesministerns tal kommenterades av föreningen Unga Européers ordförande Matti Niemi, Tuulia Väliheikki, ordförande för FN-förbundet för ungdomar och studerande i Finland samt Tomas Wallenius, ordförande för organisationen Suomen Atlantti-Seuran Nuoret. Alla delade Stubbs åsikt om att EU måste ändra sin linje inom utrikespolitiken, men paneldeltagarna var oeniga om i vilken riktning och på vilket sätt utrikespolitiken borde styras. Stubb berömde paneldeltagarna för deras åsikter och lovade bjuda in dem att närmare presentera sina synpunkter. Publiken deltog också aktivt i diskussionen med åsikter och frågor.