Objektiv EU-information efterlyses också i Kroatien

Leena Halonen, Marja Aspelund och Andrej Plenkovic från Kroatiens utrikesministerium utbytte erfarenheter om EU-medborgarinformationens möjligheter. Foto: Finlands ambassad i Zagreb.

Kroatiens förhandlingar om EU-medlemskap har kommit in i slutskedet, men regeringens ansträngningar måste ännu välsignas av folket i en folkomröstning. För att folkomröstningen ska ha tyngd borde så många som möjligt gå till valurnorna och säga sin åsikt. Europainformationen var med på ett seminarium ordnat av Kroatiens utrikesministerium för att berätta om erfarenheterna i Finland före och efter EU-folkomröstningen.

I Kroatien finns en stark konsensus om anslutningen till EU, men de senaste gallupundersökningarna har visat att det finns en ökande skepsis bland kroaterna. Det verkar som om understödet skulle minska och därför spelar en ökad kunskap bland medborgarna en nyckelroll på vägen mot ett EU-medlemskap.

Medlemskapsförhandlingarna pågår fortfarande

Trots att Kroatien har informerat om EU ända sedan medlemskapsförhandlingarna inleddes, är kroaterna inte så insatta i vad anslutningen till EU betyder i praktiken. Kroatien lobbar kraftigt för att få ett datum för anslutningen och framhåller att landet kan inleda en aktiv informationskampanj först när datumet är klart.

”Det är inte värt att väcka förhoppningar bland medborgarna i onödan, så att besvikelsen inte tar sig uttryck i motstånd mot EU om förhandlingarna drar ut på tiden” hör man ofta de kroatiska tjänstemännen säga. Planen är därför att bedriva en kort, men omfattande, kampanj precis inför folkomröstningen för att få folk att rösta – givetvis för ett medlemskap.

Med anledning av informationskampanjen har kroaterna gärna hört andra länders erfarenheter, och bland annat har det slovakiska utrikesministeriet besökt Kroatien för att berätta om sina. När också Finland gärna delade med sig av sina erfarenheter tog det kroatiska utrikesministeriet emot ett besök med öppna armar.

Serbiens president kom på andra plats

Europainformationens enhetschef Marja Aspelund och regioninformatör Leena Halonen reste i november till Zagreb med väskorna fulla av broschyrer som presenterade informationskampanjen inför Finlands EU-folkomröstning. Broschyrerna gick åt som smör i solsken.

På programmet stod en kort introduktion av ambassadören om det politiska läget i Kroatien och om medlemskapsförhandlingarna. Massmedierna var intresserade av besöket från Finland. Marja Aspelund intervjuades för tv-nyheterna, trots att grannlandet Serbiens president, som var på ett historiskt besök i Kroatien, verkade få all annan uppmärksamhet i medierna.

På utrikesministeriets seminarium var salen full av åhörare från Zagreb och från andra orter i Kroatien som hade kommit för att lyssna till finländarnas och estländarnas anföranden. Leena Halonen presenterade Finlands informationskampanj, som ju gjordes innan Internet blev vanligt. Hon berättade också om sina erfarenheter som informatör.

Första platsen i Eurovisionens sångtävling ökar intresset för EU

Marja Aspelund belyste Europainformationens roll i dag, 15 år efter anslutningen, och betonade att medborgarna har behov av information också sedan ett land blivit EU-medlem. I seminariet deltog också en representant från Estland, som uppmanade att ta med alla intresserade i informationskampanjen och att vinna Eurovisionens sångtävling, vilket för Estlands del betydligt ökade EU:s popularitet.

Publiken var imponerad över Europainformationens omfattande arbete, i synnerhet i den virtuella världen Second Life. I alla anföranden betonades fördelarna med en neutral kampanj och att båda sidornas röst ska få höras för att få till stånd en diskussion.

Ungdomarnas okunskap bekymrar

På programmet stod också besök på EU-delegationen och möten med frivilligorganisationer samt en arbetslunch med opinionsbildare. Vid samtalen framgick att man var bekymrad över framför allt de ungas okunskap om EU, trots att uttryckligen de borde vara intresserade av ett beslut som kommer att påverka deras framtid. Man är rädd för att medborgarnas missnöje med politikerna ska ta sig uttryck i EU-motstånd vid folkomröstningen.

Förvaltningen kritiseras också för att EU-medlemskapsförhandlingarna har varit ett projekt för en ”liten, politisk elit”. Man borde öppet informera också om de olika faserna i medlemskapsförhandlingarna, för att medborgarna därmed möjligtvis bättre skulle förstå de krav som ställs på förvaltningen. Vikten av en kontinuerlig information om EU kan inte nog betonas.