Finland deltar i beredskapsturen för snabbinsatsstyrkor
Plutonchefen får instruktioner från utbildaren. Foto: försvarsmaktenFinland inledde vid årsskiftet sin beredskapstur i två av EU:s snabbinsatsstyrkor. Den ena är arméns NLBG11-stridsgrupp och den andra marinens Nordiska stridsgrupp. Båda grupperna verkar vid jägarregementet i Uttis. Stridsgruppernas beredskapsturer pågår i sex månader.
Finland inledde i början av 2011 beredskapsturen i två av Europeiska unionens stridsgrupper. För ändamålet har armén upprättat en avdelning för specialinsatser i Uttis och i den ingår den av Nederländerna ledda stridsgruppen och marinens stridsgrupp där stommen utgörs av ett jägarkompani. Marinens stridsgrupp ingår i en Nordisk stridsgrupp, som består av soldater från Finland, Sverige, Estland, Norge och Irland. Till den av Nederländerna stridsgruppen hör förutom Finland också Tyskland, Österrike och Litauen.
Stridsgrupperna är beredda på uppgifter av olika slag
Den totala styrkan i bägge stridsgrupperna är cirka 1 500-2000 soldater. Från Finland deltar 300 soldater. De ska inom 10 dagar vara beredda att delta i en krishanteringsinsats utanför EU, om ministerrådet och de länder som står i beredskap så beslutar. Stridsgrupperna kan också användas på begäran av FN och med FN-mandat. En insats som en stridsgrupp deltar i kan pågå i högst fyra månader.
I teorin har styrkorna planerats för att delta i insatser inom en radie av 6 000 kilometer från Bryssel och soldaterna är utrustade med tanke på ett omfattande verksamhetsområde. Om styrkorna inte deltar i någon insats fortsätter dock den militära utbildningen.
Att RÖRA SIG-SKJUTA-KOMMUNICERA-VÅRDA är basen utifrån vilken specialtruppernas kapacitet byggs upp via specialutbildning. Trupperna ska framför allt koncentrera sig på fyra olika verksamheter: evakuering, humanitär hjälp, konfliktförebyggande och att skilja åt stridande parter.
Ministerrådet fattar beslut om att använda styrkorna
En eventuell insats förbereds av EU och det slutliga beslutet om att sätta igång insatsen fattas av ministerrådet. För beslutsfattandet behövs krishanteringskoncept, insatsplan och regler för användandet av maktmedel. Det är antingen kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik eller ministerrådet som lägger fram förslag om deltagande i en insats. Det slutliga beslutet om att sätta in stridsgrupperna ska fattas inom fem dygn från det att förslaget lagts fram. Efter beslutet ska trupperna vara på plats i insatsområdet inom tio dygn.
Stridsgrupper användes första gången redan 2003
Konceptet med snabbinsatsstyrkor skapades i början av 2000-talet som en del av EU:s mer omfattande försvarsplanering. År 2003 sände EU för första gången trupper utomlands, till Kongo, och ett år senare offentliggjordes programmet Headline Goal 2010, där EU:s stridsgrupper officiellt slogs fast.
Enligt utrikesminister Alexander Stubb och Försvarsmakten i Finland drar Finland nytta av att stå i beredskap för snabbinsatser eftersom finländare i stridsgrupperna får utbildning på hög nivå för krishantering och dessa personer kan användas också för andra krishanteringsinsatser efter beredskapsturen. Stridsgrupperna förbättrar också samarbetet mellan medlemsländerna bland annat genom internationella övningar. Dessutom främjar stridsgruppsverksamheten kompabiliteten mellan medlemsländernas trupper. Deltagandet i EU:s stridsgrupper tjänar också målen för det nationella försvaret.
Mer information:
Snabbinsatsstyrkor, Försvarsmakten
The EU Battlegroups, Europaparlamentet
