Kroatiens förestående EU-medlemskap stöds av en majoritet
Kroatiens förhandlingar om EU-medlemskap avslutades i juni. Ännu i år väntas Europaparlamentets ståndpunkt och likaså väntas undertecknandet av anslutningsfördraget ske före årsskiftet. Därefter ska anslutningsfördraget ratificeras i medlemsstaterna, vilket i Finland sker i riksdagen.
Understödet för EU-medlemskapet har varit ungefär lika stort i Kroatien i flera års tid. Andelen kroater som är för ett medlemskap har varierat kring 60 procent, medan i medeltal var tionde inte har någon åsikt i frågan. Andelen motståndare ligger kring 30 procent.
En folkomröstning om anslutningen till Europeiska unionen kommer att ordnas i Kroatien. Enligt en enkät som gjordes i början av oktober 2011 kommer över 60 procent att delta i folkomröstningen. Ungefär 60 procent av dem meddelade att de stödjer EU-medlemskapet, medan var femte tänker rösta emot.
I många av EU:s nya medlemsländer har understödet för EU varit högre inför anslutningen, men det blir knappast några överraskningar i folkomröstningen i Kroatien.
För kroaterna är EU-medlemskapet inte bara högstämda fraser
– Vi vet vad det betyder att inte ha fred. Händelserna för ett par årtionden sedan är i färskt minne, och inte bara något som man hört far- och morföräldrarna tala om. EU:s grundläggande målsättningar; fred, stabilitet och välstånd, är för oss inte enbart ord, sade Kroatiens ambassadör i Finland Damir Kušen som inledning på sitt anförande vid ett av Europainformationen anordnat seminarium i Åbo.
Enligt ambassadör Kušens mening ser Kroatien sig i framtiden som ett EU-medlemsland som bär sitt ansvar. Kroatien vill också fungera som medlare och sakkunnig när utvidgningsprocessen går vidare på Västra Balkan. Kroaterna hoppas att deras erfarenheter kan vara till nytta för EU när det gäller att förhindra och lösa konflikter och kriser. Natolandet Kroatien deltar i krishanteringsinsatsen i Afghanistan med 350 soldater.
Bland länderna på Västra Balkan är Kroatien EU:s ledande handelspartner. EU:s andel av landets utrikeshandel är nästan 70 procent. Enligt ambassadör Kušens mening förstår man i Kroatien bra betydelsen av att få tillgång till en inre marknad med 500 miljoner invånare.
– Kroatien kommer inte till exempel att införa övergångsperioder för köp av fastigheter och en tusen kilometer lång kust väntar på andra européer, tillägger ambassadör Damir Kušen.
EU skapar en god grund för samarbetet mellan Finland och Kroatien
EU-medlemskapet ger ett anslutande land en hel hop rättigheter och möjligheter, men också många förpliktelser.
– Finland har konsekvent stött utvidgningen, men framhåller samtidigt att man inte får pruta på villkoren, säger konsultativa tjänstemannen Eija-Leena Linkola vid utrikesministeriet.
– Nu betonar man mer än tidigare att de rättsliga och inrikes frågorna ska vara i skick före ett EU-medlemskap.
EU ger ekonomiskt stöd till de länder som är med i anslutningsprocessen. Med det så kallade IPA-stödet hjälper man kandidatländerna att förbereda sig för de förpliktelser som medlemskapet för med sig, bland annat genom att utveckla förvaltningen och rättsväsendet. EU använder över 11 miljarder euro för IPA-stöd åren 2009–2013. Härifrån går pengar också till kroatisk-finländska samprojekt via så kallad Twinningverksamhet, där finländska myndigheter hjälper sina kroatiska kolleger och delar med sig av sitt kunnande. Kroatien är för närvarande Finlands viktigaste partner inom Twinningprojekten.
– Genom Twinningverksamheten skapas också kontakter som är viktiga för framtida samarbete, när länderna i sinom tid ska fatta beslut i EU vid samma bord, belyser Linkola nyttan av verksamheten.