Kommissionen föreslår en gemensam europeisk köplag
Europeiska kommissionen har presenterat sitt förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag. Om köplagen införs skulle den vid sidan av den nationella lagstiftningen skapa ett alternativt system där säljare och köpare vid gränsöverskridande handel kan komma överens om att den europeiska köplagen tillämpas i stället för nationell lagstiftning. Förslaget till förordning kan i vissa fall försvaga det finländska konsumentskyddet.
Europeiska kommissionen fick i oktober färdigt sitt förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag. Förslaget har beretts i ett tiotal år. Förslaget till förordning som omfattar hela 186 artiklar presenterades för första gången för medlemsstaternas ministerråd för rättsliga och inrikes frågor den 28 oktober i Luxemburg. Nu ska ministerrådet och Europaparlamentet behandla förslaget.
Orsaken till att förordningen läggs fram är en strävan att underlätta gränsöverskridande handel såsom näthandel. Olika juridiska bestämmelser i medlemsstaterna och de extra kostnader som detta orsakar har ansetts vara en faktor som hindrar gränsöverskridande handel. Detta har ansetts vara till skada för speciellt små och medelstora företags vilja och möjligheter att utvidga sin verksamhet till marknaden i andra EU-stater. Det har uppskattats att affärer för upp till flera tiotals miljarder euro inte blir av inom EU på grund av skillnader mellan de avtalsrättsliga systemen.
Hot eller möjlighet för konsumenterna?
Oklarheter om vilken köplag som i olika fall ska tillämpas har ansetts försvåra också konsumenternas möjligheter och intresse för att utnyttja EU:s inre marknad och utbudet på denna. Den föreslagna köplagen syftar till att förbättra och underlätta företagens gränsöverskridande affärsverksamhet och göra det lättare för konsumenter att handla över gränserna, till exempel på nätet.
Om köplagen införs skulle den vid sidan av den nationella konsumentlagstiftningen skapa ett system där säljare och köpare vid gränsöverskridande handel kan välja att den europeiska köplagen tillämpas i stället för lagstiftningen i hemlandet. När en affär görs upp skulle man exempelvis slå fast vilken lag som tillämpas i eventuella problemsituationer.
I länder med ett högtstående konsumentskydd såsom i Finland förhåller man sig reserverat till den föreslagna förordningen.
– Jag är orolig för relationen mellan den föreslagna gemensamma europeiska köplagen och konsumentskyddslagstiftningen. Jag anser det vara viktigt att rättigheterna för de finländska konsumenterna inte försämras, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson, som företrädde Finland vid mötet.
Reserverat mottagande i EU-länderna
Också många andra EU-länder förhåller sig reserverat till kommissionens förslag, eftersom det till många delar anses överlappa direktivet om konsumenternas rättigheter, vilket man nyligen kom överens om efter långa förhandlingar och som ska träda i kraft 2013. Dessutom är man bekymrad över om konsumenterna i verkligheten har möjlighet att välja vilken lag som ska tillämpas, ifall den europeiska köplagen till exempel skulle vara ett villkor för att man ska kunna köpa en vara och få den levererad.
Henriksson frågar också om det är realistiskt att anta att en konsument skulle kunna jämföra den nationella och den europeiska lagstiftningen och göra ett välmotiverat val mellan dem. Snarare är det så att företagen i verkligheten gör detta val.
Många EU-länder anser att verksamheten på den inre marknaden och konsumenternas möjligheter kan effektiviseras bättre på annat sätt.
Förhandlingarna om den europeiska köplagen blir troligen mycket svåra och utdragna. Det skulle vara förnuftigast att inom ramen för gällande lagstiftning fokusera på konkreta åtgärder som förbättrar företagens förutsättningar att verka på den inre marknaden och ökar konsumenternas förtroende, betonar Henriksson.
Ytterligare information:
Kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag
Justitieministeriets pressmeddelande
