Den arabiska våren diskuterades på Sacharovseminarium
Europaparlamentets informationskontor i Finland ordnade ett seminarium i Helsingfors om arabvåren och Europeiska unionens människorättspolitik. Unionens aktivitet i människorättsfrågor fick beröm, men det finns plats för förbättringar.
Europaparlamentariker Tarja Cronberg gratulerade i sin videohälsning arabvårens aktivister som tilldelats Sacharovpriset och sade att folkresningarna i våras har ändrat EU:s utrikespolitiska verksamhetsfält. – Vi känner ännu inte till ens en bråkdel av den arabiska vårens följder. EU:s grannskapspolitik söderut måste skrivas om.
Vapenhandeln oroar
Journalisten Katri Merikallio från tidskriften Suomen Kuvalehti talade om kvinnornas roll i folkresningarna. Vid demonstrationerna på Tahirtorget stod de egyptiska kvinnorna sida vid sida med männen, men i den nya administrationen har de återigen hamnat i marginalen. Foto: flickr/rouelshimi (CC)Cronberg konstaterade att EU och dess medlemsländer har orsak att också framöver ge sitt stöd till en demokratisk utveckling. Processen har alls inte avslutats, utan situationen bör följas upp aktivt. Om de nya regimerna börjar förtrycka medborgarna, måste stödet och samarbetet minskas och vid behov måste man tillgripa till exempel ekonomiska sanktioner.
Cronberg uttryckte också sin oro för EU-ländernas vapenhandel i Mellersta östern. – Många EU-länder bedriver vapenhandel bland annat med Saudiarabien, trots att det strider mot EU:s regler om vapenhandel.
Amnesty Internationals länderexpert Anu Tuukkanen tog också upp EU-ländernas vapenexportöverträdelser. – Det vore viktigt att få till stånd ett effektivt och internationellt avtal om vapenhandel som beaktar de mänskliga rättigheterna.
Förbättras de mänskliga rättigheterna i Nordafrika?
Anu Tuukkanen dryftade EU:s roll som försvarare av de mänskliga rättigheterna. De har på sistone kraftigt förts fram i uttalanden från EU:s sida. Men enligt Tuukkanens mening har detta inte alltid synts i unionens och dess medlemsländers handlingar. Hon kritiserade EU:s asyl- och immigrationspolitik gällande Nordafrika och krävde att EU-ländernas flyktingkvoter utökas.
Mikko Lipsanen presenterade ett samprojekt koordinerat av föreningen Kehys rf, vilket gäller samarbete mellan medborgarsamhällena i Östersjö- och Medelhavsregionerna. Projektet syftar till att skapa en dialog mellan olika regioner och också nå de politiska beslutsfattarna. I och med händelserna under arabvåren har i synnerhet de mänskliga rättigheterna och demokratifrågor diskuterats.
Att försvara medborgarnas rättigheter och beslutanderätt är en utmaning såväl i Nordafrika som i EU-länderna som brottas med den ekonomiska krisen. Lipsanen påminde EU:s beslutsfattare om att gnistan till folkresningarna utgjordes inte bara av kraven på mänskliga rättigheter och demokrati utan också av kravet på ekonomisk och politisk rättvisa.
– Ifall modellerna för den ekonomiska politiken och handelspolitiken dikteras av villkor som ställs av handelspartnerna eller ländernas elit, blir utrymmet för ett demokratiskt beslutsfattande mycket litet och de problem som folkresningarna lyft fram kan förbli olösta.
Seminariet avslutades med en videoutsändning från Strasbourg, där Europaparlamentet delade ut sitt årliga Sacharovpris. Fem aktivister från den arabiska våren belönades för sitt arbete för yttrandefriheten. Sacharovpriset gick till Asmaa Mahfouz (Egypten), Ahmed al-Zubair Ahmed al-Sanusi (Libyen), Razan Zaitouneh (Syrien), Ali Farzat (Syrien) och postumt till Mohamed Bouazizi (Tunisien).
Mer information:
Europaparlamentets informationspaket om Sacharovpriset
Kehys ry: Baltic-mediterranean dialogue: Building civil society cooperation across the region
