CAP2020 – EU:s jordbrukspolitik förnyas
Ett seminarium arrangerat av jord- och skogsbruksministeriet samlade en stor skara branschfolk i Lilla parlamentets auditorium den 17 februari. EU-parlamentarikern Luis Manuel Capoulas Santos, som svarar för sammanställningen av EU-parlamentets CAP-betänkanden, hade inbjudits som huvudtalare vid seminariet om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
Europeiska kommissionen gav 12 oktober sitt lagstiftningsförslag om EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter år 2013. Huvudmålen i kommissionens förslag är en balanserad territoriell utveckling, en hållbar användning av naturresurserna och en tryggad lokal livsmedelsproduktion.
Europaparlamentet och medlemsstaternas regeringar formulerar som bäst sina ståndpunkter till kommissionens förslag. Miapetra Kumpula-Natri, som är ordförande för riksdagens stora utskott, sade när hon öppnade seminariet att de viktigaste förhandlingsfrågorna för Finlands del är förslagen om landsbygdsutvecklingen, det vill säga framtiden för miljöstöd och stöd för mindre gynnade områden som betalas via den så kallade andra pelaren. Målsättningen är att Finlands andelar relativt sätt ska förbli på minst tidigare nivå.
Byråkratin får inte öka
Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen sade vid seminariet att kommissionens förslag till många delar är bra, men det finns sådant som kan förbättras. Han ansåg att en ökad byråkrati är ett stort problem.
– Staterna brottas med budgetproblem, så det finns helt enkelt inte pengar för en ökad administration.
Han sade att kommissionens i och för sig goda mål skulle kunna genomföras på ett enklare sätt. Ett nytt stödsystem för småbrukare ansåg han inte behövas i Finland och han föreslog att det skulle vara frivilligt för medlemsstaterna. Miljövänliga metoder som syftar till en hållbar användning av naturresurserna ansåg minister Koskinen däremot vara viktiga. Men byråkratin får ändå inte öka i väsentlig grad.
– Lagstiftningen måste vara flexibel och ta hänsyn till regionala särdrag. Till exempel kravet på tre grödor orsakar problem i norr där växtförhållandena är sådana att de begränsar antalet grödor. Två grödor vore ett tillräckligt krav på mindre gynnade områden.
Bryssel känner till Finlands ståndpunkter
EU-parlamentariker Luis Manuel Capoulas Santos konstaterade att de synpunkter som finländarna presenterade på inget sätt överraskade honom: finländarna har enligt hans mening synnerligen aktivt fört fram sina synpunkter i Bryssel.
Capoulas Santos var helt ense med de finländska beslutsfattarna i fråga om de flesta av deras kommentarer. Han delade minister Koskinens oro för att programmet för miljövänliga metoder kan bli för komplicerat och tungrott. De finländska talarna ansåg att det borde räcka att odlarna förbinder sig till ett miljöprogram. Capoulas Santos föreslog för sin del att det skulle räcka med en miljövänlig metod för dem som går med i miljöprogrammet.
Förhandlingarna pågår
Förhandlingarna om unionens jordbrukspolitik förs nu för första gången genom medbeslutandeförfarandet, dvs. det ordinarie lagstiftningsförfarandet: kommissionens förslag behandlas således samtidigt i parlamentet och rådet. Den nya situationen kan leda till att behandlingen av förslaget drar ut på tiden. Också det svåra ekonomiska läget kan försvåra förhandlingarna. Capoulas Santos beklagade att medlemsländernas inbördes solidaritet har avtagit på grund av den ekonomiska krisen och att nationalistiska synsätt gör det svårare att hitta fram till kompromisser.
Minister Koskinen tillade för sin del att de samtidigt pågående förhandlingarna om EU:s budget ytterligare försvårar situationen.
– Jag förstår att parlamentet vill veta hur mycket pengar det finns för den gemensamma jordbrukspolitiken och den regionala utvecklingen efter 2013. Det vill vi också. Jag hoppas att merparten av substansfrågorna kan lösas innan besluten om penninganslagen fattas. Annars är risken synnerligen stor att verkställigheten drar ut på tiden.
Mer information:
Europeiska kommissionen: Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020