Anställd vid EU:s utrikestjänst
Den europeiska utrikestjänsten har varit verksam i ett år. Den inrättades genom Lissabonfördraget för att verkställa Europeiska unionens utrikespolitik. Syftet är att effektivisera unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Utrikestjänsten har för närvarande en personal på ungefär 1 500 tjänstemän i Bryssel och 2 000 vid delegationerna utomlands. Avsikten är att utrikestjänsten ska vara fullt utbyggd år 2013.
Också finländare bland personalen
Idag arbetar 25 finländare vid den europeiska utrikestjänsten. En av dem är Ilkka Salmi som är chef för Lägescentralen som ingår i utrikestjänsten.
Två av de så kallade arbetsgrupperna för yttre förbindelser, som sammanlagt är 16, leds av finländare. Petteri Vuorimäki står i ledningen för arbetsgruppen som ansvarar för EU:s östpolitik.
Karriärbygge kan leda till ledande EU-poster
Petteri Vuorimäki arbetar med östrelationer vid EU:s utrikestjänst.Det finns rätt få finländare på ledande poster inom EU. Petteri Vuorimäki säger att det är endast genom att satsa på sin karriär som man kan nå ledande poster. Han är förvånad över att så få finländare är intresserade av att söka till exempel ledande tjänster inom den europeiska utrikestjänsten. Rekryteringsstrategin borde därför bli effektivare i Finland.
– Konkurrensen om tjänsterna är hård. Därför borde man se till att rätt person söker rätt tjänst. Finland bör aktivt satsa på att följa och stödja olika rekryteringsprocesser.
Vuorimäki arbetade själv tidigare med olika uppgifter vid utrikesministeriet i Finland och som nationell sakkunnig vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för yttre förbindelser.
– Det är intressant att vara med och bygga upp någonting nytt. Jag kan känna att jag är delaktig i en utveckling som är viktig för hela Europas framtid.
Inte tid för frustration
Uppgiften som ordförande är ofta tung och också ensam. Den arbetsgrupp som Petteri Vuorimäki leder ansvarar för utrikespolitiken som EU bedriver med Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och med staterna i Sydkaukasien och Centralasien. Till arbetsgruppens uppgifter hör också att följa upp den nordliga dimensionen, politiken gällande det arktiska området och EU:s grannskapspolitik. Förhandlingarna om EU:s nya så kallade grannskapsinstrument förs också under Vuorimäkis ledning. Via detta instrument kanaliseras nästan 18 miljarder euro till olika samarbetsprojekt med EU:s grannländer.
– Arbetet är intressant och utmanande. Arbetsuppgifterna omfattar ett så brett spektrum att man hela tiden får lära sig något nytt. Takten för behandlingen av ärendena är också så snabb att man inte hinner blir frustrerad, säger Vuorimäki.
Han sätter värde på att få arbeta med kolleger från 27 länder. Olika länder har dock olika arbetsmetoder – skillnaderna kan vara rätt stora.
– Finländarna vill vanligen hålla korta möten och sköta ärenden via e-post. I andra kulturer betonar man ofta vikten av personliga diskussioner och av ett öppet utbyte av åsikter.
– Inrättandet av utrikestjänsten är en historisk utmaning. Alla aktörer förutsätts ha förmåga och mod att granska utvecklingen långsiktigt och att sträva mot gemensamma mål, summerar Vuorimäki det gångna året.
Mer information:
Europeiska utrikestjänstens hemsida (på engelska)
