Norra Karelen tävlar med Irland om EU-stöden
Riksdagens stora utskott sammankom i Joensuu för att samla bakgrundsfakta för förhandlingarna om budgetramarna. Medlemmarna i stora utskottet Lenita Toivakka, Kimmo Tiilikainen, Riitta Myller, Pietari Jääskeläinen, Sirkka-Liisa Anttila, vice ordförande Antti Kaikkonen och ordförande Miapetra Kumpula-Natri lyssnade uppmärksamt på de förslag som gavs i östra Finland. Foto: Anna RomoEuropeiska unionen reviderar sin budget vart sjunde år och gör nödvändiga ändringar i den. Kommissionen lämnade ett förslag om nya budgetramar för 2014–2020 i slutet av förra året och förhandlingarna kommer som bäst igång. Medlemsländerna beslutar om de nya budgetramarna i rådet senare i år.
Riksdagens stora utskott besökte Joensuu i slutet av februari för att höra landskapets synpunkter för att kunna utarbeta Finlands ståndpunkt.
Europas regioner är olika
Europeiska unionens medlemsländer omfattar cirka 270 regioner som tävlar om samma pengar. Finland är ett glest befolkat land i norr vars typiska drag är långa avstånd och karga naturförhållanden. Vissa av Finlands regioner är välställda, andra återigen fattigare regioner som behöver stöd. Norra och östra Finland hör till dem som behöver stöd. Till exempel norra Karelens kommuner tävlar om samma stödpengar som exempelvis Irlands grevskap.
EU:s budget består av EU:s egna medel som flyter in från bl.a. tullavgifter och jordbruket samt medlemsländernas medlemsavgifter. Finland är en nettobetalare – vi betalar mer till unionen än vad vi får därifrån.
EU-budgetens storlek delar åsikterna
Stora utskottets medlemmar Anne-Mari Virolainen och Tytti Tuppurainen gillade ”gåpåarandan” i östra Finland och påminde om att Europaparlamentarikerna är viktiga budbärare i Bryssel. Foto: Anna RomoUr EU-budgeten stöds speciellt jordbruket och region- och strukturpolitiken. Målet är att balansera de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan unionens olika regioner samt att trygga stabiliteten på EU:s inre marknad och för euron. Stödet delas bland annat ut via strukturfonderna.
Det har föreslagits att unionens budget för nästa period ska uppgå till 1,05 procent av medlemsländernas sammanlagda bruttonationalinkomst. Många medlemsländer skulle visserligen vilja minska den till en procent. Generellt vill man inte låta budgeten växa i storlek, och inte heller Finland vill öka sin andel av medlemsavgiften.
– Man har alltid velat betala mindre men få mer, sammanfattar riksdagsledamot Riitta Myller det hela.
Under nästa period vill också de nya medlemsländerna ha sin del av EU-stödpengarna, så EU-pengar delas ut till allt fler. Också det EU-stöd som Finland får kommer sannolikt att sjunka.
Östra och norra Finland prioriteras i Finlands förhandlingar
– I östra Finland klarar vi oss inte utan EU-pengar, understryker överdirektör Ari Niiranen vid Norra Karelens närings-, trafik- och miljöcentral. I norra Karelen har till exempel sten- och gruvindustrin, utvecklingsarbetet i bioenergibranschen, kulturcentren och läroanstalterna fått stöd. Med pengarna har man stött sysselsättningen i landskapet, skapandet av arbetsplatser, mångkulturen, utbildning i företagsamhet och handelsrelationer till Ryssland. Utan EU-stöd hade man inte heller klarat sig i strukturomvandlingsläget som följde på stängningen av Perlos fabrik 2007.
Idag får norra och östra Finland ett stöd på 35 euro per invånare per år öronmärkta för glesbygden. Nu föreslår kommissionen ett stöd på 20 euro per invånare för den nya programperioden.
Riksdagsledamot Sirkka-Liisa Anttila säger att stöden också tidigare har skurits ner betydligt, men kompletterats nationellt. Stora utskottets ordförande Miapetra Kumpula-Natri påminde om att norra och östra Finlands glest befolkade områden är Finlands första prioritet i förhandlingarna.
Administreringen måste minskas
Närings-, trafik- och miljöcentralens överdirektör Ari Niiranen, Joensuus stadsdirektör Kari Karjalainen och Norra Karelens tf. landskapsdirektör Risto Poutiainen lyfte fram regionens goda samarbetsanda. Foto: Anna RomoI Joensuu ville man också prata om administreringen av fonderna, eftersom man redan en lång tid pratat om att de ska skäras ner. I Norra Karelen samarbetar landskapsförbundet och närings-, och trafik- och miljöcentralen kring hanteringen av fonderna och samarbetet fungerar. Förvaltningen kunde dock effektiviseras och de olika fondernas praxis kunde förenhetligas. Nordkarelarna anser att pengarna kunde sättas mer på själva genomförandet.
Enligt stora utskottet kommer regionerna inte att fråntas beslutanderätt, även om man i någon mån skulle beskära den. De femton närings-, trafik- och miljöcentralerna fortsätter med sin verksamhet och antalet ska inte minskas trots ryktena.
Riksdagens stora utskott tänker i vår åka runt också på andra håll i Finland för att lyssna på allmänheten och experter och samla in bakgrundsfakta. Diskussionen i Joensuu gav en god grund för de kommande arrangemangen.
Ytterligare information:
Riksdagens handläggningsdokument om EU:s budgetramar på riksdagens webbplats
Europas sammanhållningspolitik i Finland (på finska)
