EU:s medborgarinitiativ börjar gälla
EU:s medborgarinitiativ börjar gälla 1 april. Genom medborgarinitiativet, som har sin grund i Lissabonfördraget, kan en miljon EU-medborgare uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag, och på detta sätt påverka europeiska frågor över gränserna. För ett initiativ passar bäst frågor där man genom EU-samarbete kan nå ett bättre resultat än på nationell eller lokal nivå.
Man har försökt göra det så enkelt som möjligt att göra ett medborgarinitiativ. All information som behövs finns samlad på en webbplats.
Först ska en kommitté bildas
Allra först ska en medborgarkommitté bildas. I kommittén ska ingå minst sju EU-medborgare som uppnått rösträttsåldern och som bor i sju olika EU-länder. Kommittén är den officiella organisatören av ett initiativ.
Kommittén utser en företrädare och en ersättare bland sina medlemmar, som ska tala och handla på kommitténs vägnar. De fungerar som kommitténs kontaktpersoner under hela processen.
Registrering av initiativ
Medborgarkommittén ska registrera sitt initiativ på Europeiska kommissionens internetsida. Vid registreringen uppges initiativets titel, ämne, mål och de punkter i EU:s grundfördrag som initiativet bygger på. Dessutom ska finansiärerna av förslaget uppges.
Om kraven för ett initiativ uppfylls registrerar kommissionen medborgarinitiativet. Medborgarkommitténs företrädare och ersättare får ett användarkonto som kan användas på kommissionens webbplats för medborgarinitiativet. Via kontot kommunicerar de med kommissionen under förfarandets gång.
Insamling av underskrifter
För ett initiativ behövs minst en miljon underskrifter. Medborgarkommittén ska sätta upp ett online-insamlingssystem för att samla in underskrifter på nätet. Kommissionen erbjuder gratis program med öppen källkod. Om organisatörerna av ett initiativ använder något annat program måste de be nationella myndigheter att granska insamlingssystemet – dataskyddet måste vara gott.
Underskrifter kan samlas in under ett år, antingen på nätet eller på papper. Underskrifterna samlas in på en blankett som organisatörerna av ett initiativ får via medborgarinitiativets webbplats. Underskrifter, eller stödförklaringar som de också kallas, ska samlas in från minst sju olika EU-länder. För varje EU-land har fastslagits ett minimiantal underskrifter. Uppgifter om hur många underskrifter som behövs från varje land finns på webbplatsen för medborgarinitiativet. Från Finland behövs minst 9 750 underskrifter.
När underskrifterna har samlats in under ett år, kontrollerar nationella myndigheter antalet giltiga stödförklaringar. Det kan hända att alla underskrifter inte är äkta och därför lönar det sig att samla in så många namn som möjligt. När nationella myndigheter i sju länder har fastställt underskrifterna sänder kommittén initiativet till kommissionen.
Europaparlamentariker Anneli Jäätteenmäki talade om EU:s medborgarinitiativ vid ett diskussionsmöte som Europainformationen och riksdagsinformationen ordnade i början av mars. Foto: Europainformationen/Anu PeltoniemiInitiativen kan också vara diskussionsunderlag
Därefter träffar kommissionens representanter initiativets organisatörer, som också presenterar sitt initiativ för Europaparlamentet. Kommissionen förklarar i ett officiellt svar vilka åtgärder man tänker vidta. Om kommissionen inte tänker vidta några åtgärder ska det också motiveras. Om kommissionen understöder initiativet inleds ett normalt lagstiftningsförfarande om förslaget.
Europaparlamentariker Anneli Jäätteenmäki anser att initiativen kan införa nya infallsvinklar i EU-diskussionen, trots att de inte godkänns av kommissionen.
– Ett initiativ i en fråga kan göras också för att man vill att frågan ska tas upp till diskussion eller uppmärksamgöra beslutsfattarna om frågan, säger Jäätteenmäki. Genom ett initiativ är det möjligt att lyfta fram frågor som beslutsfattarna och partierna har glömt bort.
Initiativ om parlamentets verksamhetsorter?
Europaparlamentet har tre verksamhetsorter – Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Resorna mellan de tre städerna är ansträngande. De finländska Europaparlamentarikerna har föreslagit att parlamentet skulle sammanträda på endast en ort, i stället för som nu både i Strasbourg och i Bryssel. Det skulle spara energi, pengar och naturresurser. Parlamentets sessionsorter är fastställda i grundfördraget och därför är det inte enkelt att ändra på saken. Det behövs en ändring i själva grundfördraget, och det kräver ett enhälligt beslut av medlemsländerna, vilket inte är en lätt sak.
Redan år 2006 startade Cecilia Malmström, som då var svensk ledamot av Europaparlamentet och idag EU-kommissionär, en vädjan på internet om att parlamentet ska ligga endast i en stad. Den här vädjan, som hittills har undertecknats av över 1 271 150 personer, är inte ett EU-medborgarinitiativ.
Anneli Jäätteenmäki tror att någon kommer att göra ett medborgarinitiativ om att parlamentets plenum permanent ska hållas i en enda stad.
– Jag skulle genast skriva på ett sådant initiativ, säger Jäätteenmäki.
Ytterligare information:
Webbplatsen för EU:s medborgarinitiativ
Europainformationens infoblad om EU:s medborgarinitiativ (pdf)
