Hoten mot Finland är inte militära

Utrikesminister Erkki Tuomioja betonade det vidgade säkerhetsbegreppet när han deltog i Europainformationens diskussioner om Finlands säkerhets- och försvarspolitik. Till exempel klimatförändringen och attacker mot informationsnäten i samhället kan på längre sikt påverka säkerhetspolitiken mer än det som sker i närområdena. Ett inbördes beroende förutsätter samarbete.

– Befolkningsökningen är det som för närvarande mest förändrar världen, säger Tuomioja. I dagens värld når man framgång genom marknadserövringar, även om vissa alltjämt är fångar i ett maktpolitiskt tänkesätt.

Finlands säkerhetspolitik – trender i framtiden?

Statsrådet bereder som bäst en säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse som ska ges till riksdagen i höst. Europainformationen vid utrikesministeriet har inlett en serie diskussioner där man dryftar vad som påverkar Finlands säkerhet nu och i framtiden. De första diskussionerna hölls i Tammerfors och Helsingfors förra veckan.

Armén behövs

Helena Rytövuori-Apunen (t.v.), Erkki Tuomioja och Laura Lodenius diskuterade säkerhetshot i Tammerfors. Foto: Europainformationen.

En av talarna i Tammerfors var Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius och hon ansåg att de säkerhetspolitiska redogörelserna är en klar förbättring jämfört med tidigare praxis, det vill säga de parlamentariska försvarskommittéerna.

– Det finns emellertid ett problem med tudelningen i de säkerhetspolitiska redogörelserna, säger Laura Lodenius. I den inledande delen beskrivs utmaningar enligt det vidgade säkerhetsbegreppet, utmaningar som klimatförändringen, terrorism, okontrollerbara flyttrörelser, sönderfallande stater, epidemier och internationell brottslighet. Dessa hot kan inte lösas med garnisoner eller vapen. Ändå omfattar redogörelsens andra del traditionell försvarspolitik.

Det militära hotet får aldrig helt ignoreras, säger Seppo Kääriäinen. Foto: Eero Kuosmanen/UM.

Riksdagsledamoten och tidigare försvarsministern Seppo Kääriäinen, som deltog i diskussionen i Helsingfors, medgav att den militära maktutövningens betydelse har minskat.

– Men vi kan inte helt utesluta den, trots att inget militärt fenomen hotar Finland. Det skulle vara att helt glömma historien, framhåller Kääriäinen, som är vice ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Tuomioja tillägger att den allmänna värnplikten är ändamålsenlig.

– Den är kostnadseffektiv och utbildar yrkesmän som är världsbäst på krishanteringsuppdrag.

Kan Finland bli expert på cyberförsvar?

Informationssamhället kan enkelt mörkläggas, varnar Pertti Salolainen. Foto: Eero Kuosmanen/UM.

Informationssamhällets sårbarhet och cyberhoten fick publiken att ta till orda. Kan vi i stället för Nokia få fram en expert på cyberförsvar i Finland?

Riksdagsledamoten och vice ordföranden i riksdagens utrikesutskott Pertti Salolainen gav exempel på hur sårbara viktiga nätverk i samhället är.

– Elavbrott orsakar kaos i trafiken och elen är särkilt sårbar vid hård köld. Och det är relativt enkelt att bryta strömmen. Hur får vi då fram information till medborgarna, när knappt någon längre har batteriradior, frågar Salolainen.

Partnerskap är viktiga för säkerhetspolitiken

– EU är det viktigaste säkerhets- och försvarspolitiska samfundet för Finland, och Finland stödjer ett förstärkt samarbete, säger Erkki Tuomioja.

Publiken i Helsingfors oroade sig bland annat för om den ekonomiska krisen i Europa blir ett nytt säkerhetshot. Foto: Eero Kuosmanen/UM.

Också det nordiska försvarspolitiska samarbetet har gjort goda framsteg. Det är till sin karaktär mycket praktiskt inriktat. Kostnadsbesparingar uppkommer till exempel tack vare gemensam utbildning och gemensamma anskaffningar av försvarsmateriel.

– Övervakning av Islands luftrum övervägs, om också de övriga nordiska länderna deltar, är Tuomiojas svar på en fråga från publiken i Tammerfors.

Finland stödjer FN och eftersträvar en plats i säkerhetsrådet under åren 2013–2014.

– Ur fredsrörelsens synvinkel är det fint att Finland är en aktiv fredsmäklare och vill få en plats i FN:s säkerhetsråd, säger Laura Lodenius. Hon önskar ändå att man på det internationella planet skulle driva på hårdare förbud mot vapenexport och en konvention som förbjuder kärnvapen.

Angående Nato konstaterar Tuomioja att Finland är ett av Natos partnerländer, och att det inte pågår några förberedelser för ett fullvärdigt medlemskap. Det finns inget behov för det.

EU är viktigt för Ryssland

Teija Tiilikainen undrade vilken roll Ryssland har i redogörelsen. Foto: Eero Kuosmanen/UM.

Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen lyfte vid diskussionen i Helsingfors upp relationerna mellan Ryssland och väst, vilket också intresserade publiken.

– Man kan inte säga något säkert om utvecklingen i Ryssland, men landets ledning har förbundit sig till modernisering. Ryssland har öppnat sig och rättsstatsprinciperna har förstärkts – i dag kan man demonstrera i Ryssland. Utvecklingen fortskrider, även om den inte går rakt fram. Europeiska unionen är Rysslands viktigaste partner i reformutvecklingen, framhåller Tuomioja.

Flera diskussioner i höst

Den första för allmänheten öppna diskussionen hölls i Tammerfors onsdagen den 13 juni. Erkki Tuomiojas anförande kommenterades av Laura Lodenius. Moderator var specialforskare Helena Rytövuori-Apunen från Freds- och konfliktforskningscentralen vid Tammerfors universitet.

Vid diskussionen i Helsingfors torsdagen den 14 juni hölls anföranden av Erkki Tuomioja, Seppo Kääriäinen och Pertti Salolainen. Moderator var Teija Tiilikainen.

Europainformationen ordnar diskussioner också på annat håll i landet. Information om tid och plats finns i höst på webbplatsen www.eurooppatiedotus.fi.

Foton från diskussionerna finns i Europainformationens Flickr-bildgalleri: www.flickr.com/photos/eurooppatiedotus/