Européerna anser att utvecklingsbistånd är viktigt
En färsk undersökning visar att hela 85 procent av invånarna i Europeiska unionen anser att utvecklingsbiståndet är viktigt. Invånarna är överlag positivt inställda till utvecklingssamarbetet oberoende av i vilket medlemsland de bor. Allt fler européer anser att handeln är ett viktigt instrument för att förbättra levnadsvillkoren för människorna i utvecklingsländerna.
Europeiska unionens utvecklingsbistånd uppgick till över femtiotre miljarder euro år 2010. Den internationella utvecklingshjälpen satsar bland annat på att invånarna i u-länderna ska få rent vatten. Foto: Europeiska kommissionen
EU är en betydande biståndsgivare
EU är den största enskilda biståndsgivaren i världen och unionen står för över hälften av allt utvecklingsbistånd i världen. Unionen har i sin biståndspolitik förbundit sig att iaktta FN:s millenniemål. Viktiga utvecklingsobjekt i programmet är bland annat att halvera den extrema fattigdomen, stoppa spridningen av aids och se till att alla får grundläggande skolgång. År 2015 görs en utvärdering av hur FN:s millenniemål har uppfyllts.
För närvarande utgör anslaget för utvecklingssamarbete i genomsnitt 0,43 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Målet är att medlemsländerna fram till 2015 förbinder sig att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent.
I en undersökning som EU-kommissionen publicerade i oktober 2012 gör man en bedömning av hur EU-medborgarna förhåller sig till inriktningen av utvecklingsbiståndet och finansieringen av detta under de kommande åren.
Utvecklingsbiståndets framtid med europeiska ögon
Trots utsikterna för ekonomin i Europa anser över sextio procent av européerna att utvecklingsbiståndet borde ökas i framtiden.
Europeiska unionen har förbundit sig att stödja FN:s millenniemål. Utvecklingssamarbetet utgör en del av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Foto: Europeiska kommissionenFinland hör till de sju EU-länder där antalet personer som stödjer en ökning av utvecklingsbiståndet har minskat. Andra EU-länder där stödet för utvecklingsbiståndet inte har ökat är Italien, Nederländerna, Tjeckien, Spanien, Slovakien och Luxemburg. Endast i Rumänien vill man att utvecklingsbiståndet ska minskas.
EU-medborgarna vill att biståndet ska fördelas jämnt på att förbättra de mänskliga rättigheterna, utbildningen och hälsovården i områden med svåra förhållanden.
Är korruptionen det största hotet för utvecklingssamarbetet?
Européerna anser att utvecklingssamarbetet främst försvåras av interna administrativa problem i de mottagande länderna.
Över hälften av de EU-medborgare som deltog i undersökningen menar att korruptionen är den största enskilda orsaken som hindrar ett framgångsrikt mottagande av utvecklingsbistånd. Dessutom anser fyrtioen procent av dem som svarade att de politiska systemen på nationell nivå gör det svårare för de lokala samhällena att dra nytta av de möjligheter som utvecklingsbiståndet ger i utvecklingsländerna.
Utvecklingsbiståndet en tillfällig hjälp – ingen bestående process?
Flertalet av de som svarade på frågorna i undersökningen anser att det europeiska utvecklingsbiståndet borde riktas till länder som behöver stöd för att korrigera skador orsakade av undantagsförhållanden.
Målet för EU:s utrikestjänst är att arbeta för demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Foto: Europeiska kommissionenUndersökningen visar att européerna anser att utvecklingsbiståndet är särskilt viktigt vid kriser orsakade av krig eller naturkatastrofer.
Över hälften anser att utvecklingsbistånd inte borde beviljas länder där den ekonomiska tillväxten är snabb, även om invånarna i dessa länder lever under fattigdomsgränsen.
Läs mer:
Eurobarometer: Européerna och utvecklingsbiståndet
