Flerårig budgetram, budget – Vad betyder begreppen?
Europaminister Alexander Stubb och statsminister Jyrki Katainen deltog vid Europeiska Rådets möte den 7 februari 2013.
Europeiska rådet inledde den 7 februari 2013 behandlingen av den fleråriga budgetramen. Även om beslutsfattarna når enighet är det ingen garanti för att budgetarna för nästa sju år kan slås fast. I det här skedet förhandlar man inte om de årliga budgetarna och fördelningen av budgetramens slutsumma måste ännu preciseras. – Här följer en kort beskrivning av vad man förhandlar om och vad som sker framöver.
Vad är den fleråriga budgetramen?
Utgångspunkten för diskussionerna i Europeiska rådet är det förslag som Europeiska kommissionen lade fram i juni 2011. Förhandlingar om förslaget har därefter förts mellan kommissionen, tjänstemän i medlemsstaterna, Europaparlamentet och rådet, både tillsammans och enskilt. Europeiska rådet behandlade budgetramen senast i november 2012, men utan att nå enighet i frågan. Det finns mer information om hur förhandlingarna framskridit i våra tidigare artiklar i ämnet. I den här artikeln fokuserar vi på innehållet i budgetramen och vilka åtgärder som vidtas efter att enighet nåtts.
Den fleråriga budgetramen är inte EU:s budget för de sju kommande åren, utan en mer omfattande ram som består av tre delar. Den fleråriga budgetramen är ett paket i vilket ingår den egentliga förordningen om den fleråriga budgetramen, lagstiftningsakterna om EU:s egna medel och sektorspecifika förslag. Det här betyder att man talar om ett utgiftstak för EU (hur mycket pengar EU kan använda), om EU:s inkomster för att finansiera utgifterna (varifrån pengarna till utgifterna tas) och för vilka ändamål anslagen i budgetramen ska användas.
Förordning om budgetramen – Hur mycket pengar har EU till förfogande?
Staplarna visar skillnaderna mellan åtaganden och betalningar.Med förordningen om den fleråriga budgetramen fastslås det politiska samförstånd som uppnåtts i förhandlingarna om hur de totala utgifterna fördelas per kapitel för budgetperioden (nu för åren 2014–2020). Med förordningen eftersträvas även budgetdisciplin och att budgeten enkelt ska kunna fastställas av de olika institutionerna.
Förordningen styr således den årliga budgeten, men spikar den inte. Det finns fortfarande sådant som rådet och Europaparlamentet kan förhandla om när de beslutar om den årliga budgeten utifrån kommissionens förslag.
När det gäller den årliga budgeten träder också skillnaderna mellan åtaganden och betalningar in i bilden, vilka nu debatterats en hel del i offentligheten. Åtagandena är bindande löften för medelsanvändning, medan betalningarna är de faktiska beloppen som utbetalats under ett visst år. Skillnaden mellan åtaganden och betalningar beror på att alla budgeterade projekt inte genomförs.
Det samförstånd om totalsumman som nås vid förhandlingarna om den fleråriga budgetramen är således inte ett utgiftsmål, utan ett tak för vad som maximalt kan användas. Endast inom sammanhållningspolitiken har man hittills använt alla anslag enligt utgiftstaket.
EU:s egna medel – Var tas pengarna till utgifterna?
Eftersom EU inte kan finansiera sin verksamhet med lån måste budgeten vara i balans.Utgifterna fastslås således med förordningen om den fleråriga budgetramen, men utgifterna måste också finansieras. Vid förhandlingarna om budgetramen uppställs ett maximibelopp för EU:s så kallade egna medel. Detta maximibelopp uttrycks i procent av bruttonationalinkomsten (BNI) och varierar därför när BNI ökar eller minskar inom EU-området.
EU har tre huvudsakliga inkomstkällor: tullar, den andel av medlemsländernas moms som de betalar till EU och den avgift som bestäms enligt medlemsländernas bruttonationalinkomst. I anslutning till dessa egna medel, dvs. inkomsterna, har det i offentligheten talats mycket om medlemsländernas rabatter på medlemsavgifterna och om återflöden.
Sektorspecifika förslag – Detaljerade utgiftsposter
Den tredje delen i paketet om budgetramen utgörs av sektorspecifika förslag. Kommissionen lägger fram sektorspecifika förslag gällande budgetens huvudkapitel (t.ex. jordbruket eller sammanhållningspolitiken) och i dem sägs på vilka villkor stöd kan beviljas och på vilka grunder medel fördelas. De delar av förslagen som är politiskt viktigast behandlas vid förhandlingarna inom det så kallade politiska spåret och de mer tekniska aspekterna av rådets olika sammansättningar. Det tekniska lagstiftningsarbetet kan inledas först när det råder samförstånd om de politiska aspekterna.
Den fleråriga budgetramen ger riktlinjer för framtiden
Europeiska rådet beslutar således inte om ett enda stort belopp som slår fast EU:s medelsanvändning för nästa sjuårsperiod, utan det är fråga om mycket annat också. Den fleråriga budgetramen ställer som namnet säger upp ramar inom vilka man kan börja finslipa kommande års budgetar.
Utifrån besluten om budgetramen anpassas EU:s utgifter inom olika sektorer samtidigt som utgiftssidan måste anpassas till inkomsterna. Det finns nämligen en stor skillnad mellan EU:s och nationalstaternas budgetar: EU kan inte finansiera sin verksamhet med lån, utan utgifterna måste anpassas till inkomsterna.
Mer information:
ABC om förhandlingarna om den fleråriga budgetramen
Rådets webbsidor om den fleråriga budgetramen
