Månadens fråga 8.3.2013

MÅNADENS FRÅGA: Varför är det viktig att informera om EU-frågor?

MÅNADENS FRÅGA:

 Turussa keskustellaan Suomen turvallisuuspolitiikasta 25.lokakuuta. Tilaisuudessa alustaa ulkoministeri Erkki Tuomioja. Kuva: UM, Eero Kuosmanen

 

       De beslut som fattas i Europeiska unionen påverkar varje finländares dagliga liv, om det sedan är fråga om euron eller långtradarbredder. I detta hänseende är EU ingen avlägsen internationell organisation, utan en naturlig del av Finlands politiska system och dess olika nivåer som omfattar allt från kommuner till EU.

       För oss har det ända från början varit självklart att EU:s beslut måste förankras i vårt demokratiska system. Ända sedan Finland gick med i EU har vi haft ett system där regeringen måste inhämta riksdagens ståndpunkt i viktiga EU-frågor redan i beredningens inledningsskede. Jag vågar påstå att vårt system hör till de bästa i hela unionen – det finns inte många andra länder där parlamenten deltar lika intensivt i besluten om EU-frågor som vår riksdag gör. 

       Ett demokratiskt beslutsfattande förutsätter att grundläggande principer följs. En av dessa principer är laglighetsprincipen. I de nordiska länderna har vi redan i ett tidigt skede utgått ifrån att öppenheten är en annan viktig princip, som måste tillämpas också i EU:s beslutsfattande. Här räcker det inte att informationen är tillgänglig för alla intresserade, utan den måste spridas aktivt.

Europeiska unionen har klandrats för att beslutsfattarna på grund av den ekonomiska krisen måste fatta snabba beslut utan mer ingående beredning. Ser ni ett hot i detta? Ökar klyftan mellan beslutsfattarna och medborgarna?

       Ändamålsenligt beslutsfattande förutsätter alltid att reglerna följs. Den senaste tiden har varit exceptionell för EU, den har präglats av de många krisåtgärderna inom euroområdet och ständiga krismöten. Brådska och jäkt har ofta gått före en grundligare och öppen beredning. Det är viktigt att vi kan återgå till en normal procedur där man har ordentligt med tid för att öppet överväga beslut och vilka konsekvenser dessa har. Om man förbigår dessa procedurer inverkar det negativt på EU:s demokratiska legitimitet och därmed ökar klyftan mellan beslutsfattarna och medborgarna.

       I kriser krävs det ibland extrema åtgärder, men under förevändning av kriser får man inte gå längre än nödvändigt. Stämningen i höstas var sådan att man med eurokrisen som förevändning ville driva på många långtgående och även kontroversiella projekt utan en öppen och ordentlig beredning. Men här fattade Europeiska rådet i december rätt beslut – nu gör man det mest väsentliga. Europeiska stabilitetsmekanismen har införts, de gemensamt överenskomna reglerna för den ekonomiska politiken måste sättas i verket och spelregler och en effektivare tillsyn av finansmarknaden måste byggas upp. De mer kontroversiella långsiktiga projekten lades på is, vilket var bra.

Hur går man vidare?

Jag litar på att EU återhämtar sig från krisen. En viktig uppgift är att återigen få fart på tillväxten och sysselsättningen. Krisen i euroområdet har tilldragit sig så mycket uppmärksamhet att andra frågor som den hållbara utvecklingen, klimatet och behoven i Europas närområden samt förstärkningen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har hamnat i skuggan. Det är dags att återgå till vardagen.

Vad anser du? 

 

surveys & polls