EU:s och USA:s handelsavtalsförhandlingar: Möjligheterna stora men vägen snårig
Den utredning som utrikesministeriet beställt av ETLA visar att finländska företag väntar sig att effekterna av ett eventuellt handels- och investeringspartnerskapsavtal mellan EU och USA skulle bli gynnsamma för Finland.
Tidigare i vintras beställde utrikesministeriet en utredning av ETLA (Näringslivets forskningsinstitut) som skulle visa effekterna på finskt näringsliv och samhälle om ett handels- och investeringspartnerskapsavtal slöts mellan EU och USA. ETLA-forskarna Ville Kaitilas och Markku Kotilainens utredning publicerades i utrikesministeriet fredagen den 15 mars.
När utredningen beställdes stod det inte klart om EU och USA överhuvudtaget var beredda att inleda några bilaterala handelsförhandlingar. Utredningens tidpunkt visade sig vara utmärkt: parterna meddelade i medlet av februari att de kommer att börja förhandla om ett handels- och investeringspartnerskap.
Ömsesidig nytta
”Det finns flera goda skäl till att EU och USA beslöt att påbörja förhandlingar just nu”, konstaterade Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb, som stod värd för tillställningen. ”En viktig orsak är att världsekonomin har skapat rätt tillfälle: både EU och USA är ute efter någonting som kan öka takten på den ekonomiska tillväxten.”
En annan viktig faktor är den internationella frihandelns allmänna utvecklingstrend. WTO:s omfattande handelsförhandlingsrunda (den så kallade Doharundan) har stampat på stället en lång tid. Därför har frihandelsförhandlingarna regionaliserats. Nu håller två stora frihandelsområden på att uppstå: frihandelsområdet runt Stilla havet och det transatlantiska frihandelsområdet, tillade Stubb.
EU och USA är världshandelns största maktfaktorer. Deras sammanräknade bruttonationalprodukt (BNP) är 47 procent av hela världens BNP. Tillsammans svarar de för 30 procent av världshandeln, och för 62 procent av världens direkta investeringar. I EU och USA bor sammantaget cirka 825 miljoner människor.
Europeiska kommissionen uppskattar att avtalet mellan EU och USA skulle medföra att EU-områdets BNP skulle växa med 0,5 procent per år till år 2027. I det nuvarande tillståndet skulle det betyda att EU:s ekonomi varje år skulle stimuleras med 86 miljarder euro.
Förhandlingarna blir inte lätta
Nu har alltså EU och USA på principiell nivå beslutat att sätta i gång handelsförhandlingarna. De egentliga förhandlingarna inleds senare i år. EU bereder för närvarande sitt förhandlingsmandat. Det väntas vara klart i juni, och själva förhandlingarna väntas ta sin början i juni-juli.
Expertgruppen som förberedde de kommande förhandlingarna har utfärdat rekommendationer. De centrala av dem gäller frågor om marknadstillträde och regleringsmiljö, samt principer och regler för internationell handel och globala marknader i ett bredare perspektiv.
Även om man ivrigt ser fram emot förhandlingarna och är medveten om de stora möjligheterna kommer det inte att bli lätt, påpekade minister Stubb. De största tvistefrågorna torde gälla jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling. ”Det är omöjligt att beräkna förhandlingarnas tidtabell”, konstaterade Elina Kalkku, som är chef för utrikesministeriets enhet för Amerika och Asien.
Ambassadör emeritus Jukka Valtasaari förutspår att regleringsfrågorna kommer att bli förhandlingarnas svåraste bit: många av USA:s ansvariga myndigheter är politiskt obundna och därmed inte lätta att styra. En utmaning för sig kommer det att bli att sammanjämka de tjugosju EU-staternas ståndpunkter, tillade Valtasaari.
Trots samarbetsplanerna kommer USA och EU förvisso att förbli varandras konkurrenter. Chefen för utrikesministeriets avdelning för externa ekonomiska relationer, Matti Anttonen, fäste uppmärksamheten vid den energirevolution som pågår i USA; tack vare den inhemska gasproduktionen innebär USA:s industris konkurrenskraft redan nu en stor utmaning för EU.
Finländska företag ser positiva effekter
För sin utredning lät ETLA göra en rundfrågning bland finska företag. Enligt Ville Kaitila och Markku Kotilainen var budskapet från näringslivet klart och tydligt: bland företagen tror man att följderna av ett eventuellt avtal mellan EU och USA skulle vara klart gynnsamma.
Ungefär hundra företag besvarade frågorna. Två tredjedelar av dem var industriella företag och en tredjedel serviceföretag. Ungefär hälften av de företag som för närvarande är verksamma på USA:s marknader bedömde att USA-marknadernas betydelse är måttlig, stor eller mycket stor för deras omsättning och lönsamhet. Ungefär hälften av alla som svarade ansåg att ett avtal mellan EU och USA skulle inverka positivt både på deras produkters värde och på deras lönsamhet. En tredjedel bedömde att avtalet också skulle medföra ett större behov av personal i Finland.
Kaitila konstaterade att utredningen visade att små och medelstora företag skulle gagnas proportionellt mera av avtalet än stora företag. Därmed skulle avtalet kunna bredda det finländska exportföretagsfältet och göra det mångsidigare.
Konsumenter och medborgare skulle också ha nytta av ett avtal, påpekade Kaitila och Kotilainen. Som följd av allmän liberalisering av förutsättningarna för handel, investering och affärsverksamhet ökar medborgarnas materiella välmående i snitt. På lång sikt syns effekten i högre inkomstnivå. Och när handelshindren minskar ökar hushållens valmöjligheter.
- ETLA:s pressmeddelande om Ville Kaitilas och Markku Kotilainens utredning ”Hur ett eventuellt handels- och investeringspartnerskap mellan EU och USA påverkar det finländska näringslivet och samhället”
- ETLA-forskarna Ville Kaitilas och Markku Kotilainens utredning
