Arktis kallar
Europainformationen publicerade den 16 maj boken "Arktis kallar – Finland, EU och det arktiska området”. Avsikten med boken är att hjälpa oss att se och förstå de stora förändringar som pågår i det arktiska området. De stora naturresurserna i det arktiska området intresserar globalt. Även Europeiska unionen stärker sin roll i det arktiska samarbetet.
Den avgörande framtidsfrågan är hur man kan få balans mellan utnyttjandet av de arktiska naturresurserna och miljöaspekterna och få in dessa under internationella avtal.
Arktis är också människor – och till och med storstadsliv
Bokens författare, vetenskapsredaktör Marjo Laukkanen och chefen för vetenskapskommunikation Markku Heikkilä från Arktiska centret vid Lapplands universitet.När vi talar om det arktiska området tänker de flesta av oss på den vackra, öde tundran och isbjörnar vandrande på isen. Men det arktiska området är också mycket annat. Fyra miljoner människor har sitt hem där och av dem hör kring 300 000 till urbefolkningen.
Chefen för vetenskapskommunikation på Arktiska centret vid Lapplands universitet Markku Heikkilä, som är den ena av bokens författare, säger att vi ofta ser på det arktiska området utifrån; hur området å ena sidan borde skyddas eller å andra sidan utnyttjas i ekonomiskt syfte. I den här boken vill man se på området inifrån, via människorna.
– Vi tänker sällan på att det till och med finns storstadsliv i det arktiska området. I boken beskrivs livet i områdets största stad, Murmansk i Ryssland, vilken som mest haft nästan en halv miljon invånare, säger den andra av bokens författare, vetenskapsredaktör Marjo Laukkanen.
Naturresursboom och hållbar utveckling
Hannele Pokka, kanslichef vid miljöministeriet.
Hannele Pokka, kanslichef vid miljöministeriet, menar att det för närvarande råder en formlig naturresursboom på det arktiska området. Samarbetet inom det arktiska området har av tradition fokuserat på miljöfrågor, men en hållbar användning av naturresurserna och följderna av klimatförändringen kräver internationellt beslutsfattande och globala avtal. Man borde tala om miljön och ekonomin vid samma förhandlingsbord.
Enligt Hannele Pokka har de första stegen i den här riktningen tagits. Det här bekräftas av att asiatiska länder, som Kina, har kommit med som observatörer i Arktiska rådet. Ett heltäckande internationellt avtal borde omfatta sjösäkerhet, naturresurser och miljöfrågor.
Europeiska unionens växande roll inom det arktiska området bekräftas också av att vid det arktiska utrikesministermötet i Kiruna antogs Europeiska kommissionen i princip som observatörsmedlem i Arktiska rådet, även om det ännu krävs undantagsarrangemang i fråga om handeln med sälprodukter. Tre av EU:s medlemsländer är redan medlemmar i Arktiska rådet.
Arktiska ambassadören Hannu Halinen och Markku Heikkilä.
Finland utarbetar som bäst en arktisk strategi. I den sammanjämkas såväl ekonomiska som miljömässiga och konkreta åtgärdsförslag. Strategin blir snart färdig.
