Kroatien går med i EU – hur mår landets ekonomi?

Kroatien blir Europeiska unionens tjugoåttonde medlemsstat i början av juli. I Kroatien hoppas man att EU-medlemskapet ska sätta fart på landets ekonomiska utveckling som varit skral under de senaste åren och hjälpa till att genomföra strukturella reformer inom ekonomin. Turistsektorn, som lockar även finländare till Kroatien, ger ekonomin positiv drivkraft.

Europeiska unionen utvidgas 1.7.2013, då Kroatien blir EU:s tjugoåttonde medlemsstat. Föregående utvidgning skedde i början av 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar.

I Kroatien väntar man sig mycket av EU-medlemskapet, inte minst inom ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen i Kroatien, som har cirka 4,5 miljoner invånare, har gått back ända sedan 2009. I sitt ekonomiska program inför anslutningen (Pre-accession Economic Program, PEP) förutspådde Kroatien att den ekonomiska tillväxten blir 1,5 procent i år. Men genomsnittet i en prognos som chefsekonomerna i landets sex största banker gjorde i januari visar att den ekonomiska tillväxten blir endast jämt 0 procent år 2013. Den mest pessimistiska chefsekonomen förutspådde att ekonomin går 1,5 procent back i år.

Även om ekonomin skulle visa plustecken räcker det inte för att korrigera läget på arbetsmarknaden, utan arbetslösheten kommer att öka. Det förutspås att exporten (+0,5 %) och investeringarna (+3,9 %) kommer att öka, men tillväxten begränsas av en minskning inom den privata konsumtionen och statens konsumtionsutgifter. Den höga privata och offentliga skuldsättningen begränsar också tillväxtmöjligheterna under kommande år. Inflationen förväntas ligga kring tre procent i år.

Regeringens viktigaste ekonomiskpolitiska teman har under den senaste tiden varit att balansera makroekonomin och driva igenom strukturella reformer för att förbättra betingelserna för affärsverksamheten och investeringarna och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Men man har inte lyckats åstadkomma de strukturella reformer inom ekonomin som nödvändigtvis behövs.

En klen tröst är att om man ser på de nuvarande EU-länderna är läget ännu sämre i Slovenien, Italien, Portugal, Grekland, Cypern och Ungern än vad det är i Kroatien. Oroväckande är dock att bland dessa länder finns två av Kroatiens viktigaste handelspartner, dvs. Slovenien och Italien.

EU-medlemskapet är ingen undermedicin för de ekonomiska problemen

Det väntas mycket av Kroatiens kommande EU-medlemskap i form av stora marknader, förstärkta institutioner och EU-fonder. År 2013 kommer dock att fortsätta i tecknet av recessionen, och regeringen borde kunna genomföra strukturella ekonomiska reformer för att man ska få ut allt av medlemskapet.  Den allmänna uppfattningen är att Kroatiens ekonomi och näringsliv inte är färdigt för konkurrensen inom EU och att till en början kommer framför allt landets livsmedels- och jordbruksproduktion att lida.

Man har sökt investeringar, ekonomiska stimulansåtgärder och affärskontakter bland annat via en gemensam landskapsturné för ministrarna kallad ProInvest. Turismen, räddningsplankan för Kroatiens ekonomi, är ett av de mest betydande investeringsmålen (400 miljoner euro 2013) och det finns alltjämt tillväxtpotential inom den här sektorn. Även livsmedelsproduktionen och transportsektorn har tillväxtmöjligheter.

De första konkreta stegen för att underlätta affärsverksamheten har även tagits. Till exempel är investeringar på över tre miljoner euro befriade från vinstskatt under tio år. Dessutom har det blivit fördelaktigare att grunda företag.

Kroatiens officiella arbetslöshetsgrad var cirka 20 procent i april. Ungdomsarbetslösheten uppgår till cirka 45 procent, vilket är den tredje högsta i Europa efter Spanien och Grekland. Konsumenternas syn på landets ekonomi är pessimistisk. De statsanställdas semesterpengar har skurits ner och bruttolönerna sänkts med 3 procent. Samtidigt har energin och maten blivit dyrare. Industriproduktionen minskade med 5,5 procent 2012. Antalet arbetslösa arbetssökande har överstigit den så kallade psykologiska gränsen på över 350 000.

Åldersstrukturen i Kroatien visar likadana förändringar som i Finland: antalet pensionärer ökar. En höjning av pensionsåldern från 65 till 67 år planeras för att motarbeta att antalet personer i arbetslivet minskar. På lång sikt räcker statens resurser inte till för att täcka tilläggskostnaderna för att befolkningen åldras och de kostnader som det svaga sysselsättningsläget medför.

Sänkt kreditklassificering försvårar läget

De internationella kreditklassificerarna har ytterligare försvårat läget för regeringen: först sänkte Standard & Poor’s före julen Kroatiens kreditklass (BBB-) till junk-kategorin BB+. I slutet av januari gjorde Moody’s detsamma. Regeringen fick mest kritik för att den räknar med att enbart skatteintäkterna ska räcka till för att finansiera statsekonomin (bland annat social trygghet, varvsstöd).  Arbetsgivarnas skuldbörda är redan nu mycket stor och det finns inte möjligheter till nya skattehöjningar, i synnerhet inte som man samtidigt vill förbättra sysselsättningen. Arbetsgivarna anser att beskattningen borde lindras, skattedisciplinen stärkas samt att de sociala trygghetsförmånerna borde göras förnuftigare och arbetslagstiftningen flexiblare.

I praktiken leder den sänkta kreditklassificeringen till att räntorna stiger i Kroatien, som redan tidigare är hårt skuldsatt och som använder lånepengar till att betala sina räntor. Den offentliga skuldens andel i Kroatien har överskridit Maastrichtkriterierna, dvs. 60 procent av den årliga bruttonationalprodukten.

För närvarande är det i huvudsak inhemska faktorer som bromsar upp den ekonomiska utvecklingen: i en regional jämförelse är arbetskraften dyr, arbetslagstiftningen stel, produktivitetsutvecklingen långsam, exportutbudet svagt och de utländska investeringarna få. I år belastas ekonomin ytterligare av växande offentliga ränteutgifter, kostnaderna för EU-medlemskapet och ett växande budgetunderskott.

Ökad turism syns i Finlands och Kroatiens ekonomiska relationer

Finlands export till Kroatien uppgick till 53,4 miljoner euro år 2012, medan importen från Kroatien var 16,5 miljoner euro. Siffrorna för 2012 visar att handelsutbytet minskade, men turismen från Finland till Kroatien ökar alltjämt.

Trots den ekonomiska recessionen har de finländska företagens intresse för Kroatien ökat. Några finländska företag (b l.a. NSN, Metso) har kontor i Kroatien, men de flesta verkar via en lokal representant. Totalt finns det cirka 15 finländska (dotter)bolag i Kroatien medan 40 finländska bolag har en lokal representant där. Nya etableringar på den kroatiska marknaden i slutet av 2012 var Alma Media, som köpte Kroatiens ledande jobbportal MojPosao, Lindström som erbjuder arbetsklädsservice samt den till Stockmann-gruppen hörande modekedjan Lindex, som öppnade en franchisingbutik i Zagreb. Finland har dock mer att erbjuda på Kroatiens alla huvudinvesteringssektorer, dvs. energi, miljö och trafik, inklusive datakommunikationssektorn.

Laura Stojic