Hantering av EU:s bankkriser under midsommaren i Luxemburg

De äldre av oss, och kanhända också yngre personer kommer ihåg att Europeiska unionens stats- och regeringschefer förr möttes till toppmöte under midsommaren. Finländarna tyckte synd om vår statsledning som måste offra de bästa sommardagarna på den ort som det i tur stående EU-ordförandelandet hade valt för mötet.

Jyrki Knuutinen är specialsakkunnig på finansieringstjänster vid EU-representationen

Under de två senaste åren är det finansministrarna som under midsommarhelgen rest till Luxemburg i EU-ärenden. Vid dessa möten har regleringen av bankerna och bankunionen spelat en viktig roll vid sidan av den ekonomiska politiken. I dag på midsommaraftonen är förslaget till direktiv om återhämtning och rekonstruktion av banker (det så kallade BRRD-direktivet) den viktigaste punkten på det möte som rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofinrådet) håller.

Med direktivförslaget skapas enhetliga regler och instrument samt lika fullmakter för myndigheterna för att hantera bankkriser inom EU. För krishanteringen förutsätts separata fonder som fungerar tillsammans med insättningsgarantifonderna eller som en del av dessa.

BRRD-förslaget betonar investeraransvaret på det sätt som det så kallade bail-in-förfarandet förutsätter. Förfarandet gör det möjligt att skära ner bankernas borgenärers fordringar när funktionerna omorganiseras. Förslagets centrala mål är att minska användningen av skattebetalarnas pengar vid bankkriser.

Vid skuldregleringen i de cypriotiska bankerna i mars förverkligades investeraransvaret i fråga om insättningar på över 100 000 euro, alltså större insättningar än sådana som omfattas av insättningsgarantin. Den gången spelade uttryckligen nedskärningen av insättningarna en viktig roll i lösningen av bankkrisen. De största förlusterna vid omregleringen av bankerna drabbade fordringsägarna och inte skattebetalarna som alltför ofta har fått bära den tyngsta bördan vid bankkriser.

Finlands ståndpunkt till direktivförslaget om återhämtning och rekonstruktion av banker är att vi vill ha klart mer rekonstruktion av bankkriser än att bankerna stimuleras med skattebetalarnas pengar. Bankerna bör själva se till att de är i ekonomiskt gott skick och uppfyller de krav som ställts på soliditet och likviditet.

Vi har svårt att förstå den tidtabell som kommissionen föreslagit om att bail-in-förfarandet i direktivet skulle träda i kraft först 2018. Bail-in-förfarandet kunde ju tillämpas på Cypern när man först på politisk nivå hade beslutat att det var nödvändigt. Vi anser att bankkriser ovillkorligen måste kunna hanteras med en modell som bygger på investerararnas ansvar och på ansvaret hos insättare med insättningar på över 100 000 euro och inte med bail-out-modeller som betalas av skattebetalarna jämte andra euroländer.

Banker som inte är livskraftiga och inte kan uppfylla de krav som ställts på dem måste köras ner med krishanteringsåtgärder. Till bankkriser hör att de sämsta bankerna måste stängas. Så skedde på 1990-talet vid bankkriserna i Norden och så sker bland annat i USA. Men det här är inte den rådande modellen för att tänka och handla i Europa.

En central fråga för Finland vid Ekofinrådet är att direktivet innehåller en effektiv och fungerande bail-in-reglering, som bör träda i kraft senast 2016. Dessutom är det viktigt för oss att pengar samlas in för krishanteringsfonder redan innan bankkriser uppstår och inte först när problemen är ett faktum.  Grundregeln bör vara att ”brandförsäkringsavgifter” samlas in av bankerna på förhand och inte först när det brinner.

Bankerna måste givetvis också övervakas effektivt. EU:s bankunion innebär förutom gemensam reglering av bankerna också att det finns gemensam tillsyn och krishantering för framför allt de största bankerna i euroområdet. Finlands åsikt är att det tillsynsansvar som om ett år övergår till Europeiska centralbanken är bra med tanke på banksektorns trovärdighet och krishantering.

När rådet förhoppningsvis i dag når en samsyn om BRRD-förslaget kommer kommissionen sedan mycket snart att lägga fram ett förslag om att grunda en gemensam krishanteringsmekanism. EU:s bankunion måste fungera så att det vid sidan om banktillsyn på EU-nivå finns krishanteringsfullmakter på EU-nivå.

Med den nya krishanteringsmekanismen inrättas antingen en ny krishanteringsmyndighet eller så skapas ett starkare samarbetsnätverk för de nationella krishanteringsmyndigheterna. En förstärkning av verksamhets- och speciellt samarbetsmodellerna för de nationella myndigheterna kunde vara en snabbare lösning än att inrätta en ny myndighet.

Alla som deltar i Ekofinrådet hoppas att man kan nå en gemensam syn på förslaget i dag. Men medlemsstaterna har förstås skilda meningar såväl om det här förslaget som om bankernas krishantering och om bankunionen. Därför kommer förhandlingarna inte att vara lätta och fortsätter sannolikt fram till midsommaraftonen.

Bankkriser har alltid förekommit och på grund av finansmarknadens natur kommer det att förekomma även framöver. Inte ens en bankunion kan ändra på det. Men gemensamma regler för hanteringen av bankkriser är viktiga både för bankerna själva och för placerarna. Bankerna inom EU vill och kräver rentav att bankerna behandlas på samma sätt och att konkurrensförhållandena (level playing field) är jämlika inom hela unionen. Investerarna anser det vara illa att det inte finns klara spelregler för investeraransvaret. Ingen önskar sig överraskande och slumpartade ad hoc bail-ins.

Europeiska rådet kommer de sista vardagarna i juni att granska hur projekten och besluten om en bankunion har framskridit. Stats- och regeringscheferna ger säkert den här midsommaren sitt fulla stöd till att Ekofinrådet når enighet om direktivförslaget om återhämtning och rekonstruktion av bankerna.

Jyrki Knuutinen

Skribenten är specialsakkunnig på finansieringstjänster vid EU-representationen

PS. Även årets längsta dag kan vara för kort. Ekofinrådets möte och behandlingen av direktivet om återhämtning och rekonstruktion av bankerna avbröts på småtimmarna midsommardagen klockan 3.20. Den största oenigheten gällde undantagen från placeraransvaret och hur bankernas förluster ska täckas. Ekofinrådets möte och behandlingen av förslaget fortsätter onsdagen den 26 juni.