Debatt i Finland 25-26/2013
Avsikten med denna sammanställning, som riktar sig till skandinaviska journalister, är att ge en kort översikt av den politiska debatten i Finland. Pressöversikten är sammanställd av Larserik Häggman (Pohjola-Norden), och distribueras varje vecka (under sommarmånaderna varannan vecka). Chefredaktör Häggman svarar för urval och synpunkter i denna resumé.
Vecka 25 och 26
Veckorna kring midsommar bjöd på dramatik när Rysslands president Vladimir Putin vid ett snabbesök i Finland avslöjade att Edward Snowden befann sig på transitområdet på Moskvas flygfält. President Sauli Niinistö arrangerade inför midsommar ett säkerhetspolitiskt seminarium på sitt sommarresidens utanför Nådendal. Seminarierna för olika experter väntas få fortsättning.
I övrigt blev det klart att Sannfinländarnas ledare satsar på politik i Finland, inte i EU och att Centern för tillfället står mycket starkt i oponionsmätningarna.
Soini stannar hemma
Sannfinländarnas partiledare Timo Soini som länge tvekat om han skall kandidera i EU-valet och söka nå positioner i Europa har beslutat satsa på politiken i Finland. Vid partiets kongress meddelade han att han satsar på riksdagsvalet med målet att göra Sannfinländarna till det största partiet och ta regeringsansvar.
Soini omvaldes vid partikongressen som valde riksdagsledamöterna Jussi Niinistö. Juho Eerola och Hanna Mäntylä till viceordföranden och tidigare organisationssekreteraren Riikka Slunga-Poutsalo till partisekreterare.
Dyster ekonomisk prognos
Finansministeriets nya ekonomiska prognos spår dystra tider. Totalproduktionen i år väntas minska med 0,4 procent men stanna på plus 1,2 nästa år. Ministeriet räknar också med att statens skuldsättning fortsätter att öka. Medborgarna kan inte vänta sig någon realinkomstökning under de närmaste åren och arbetslösheten ligger kvar på nuvarande nivå.
Tidsfrist för kommunerna
Den länge omdiskuterade kommunstrukturlagen (Se tidigare Debatt i Finland) godkändes omedelbart efter midsommar sedan riksdagens grundlagsutskott givit klartecken. Den träder i kraft den 1 juli men utskottets beslut innebär att enskilda kommuner måste garanteras minst sex månader tid för överväganden efter det att lagen om social- och hälsovård blivit klar. I praktiken kan detta innebära att många utredningar om kommunsammanslagningar drar ut på tiden över nästa riksdagsval.
Små kommuner mister makt
Den arbetsgrupp som bereder social och hälsovårdsreformen (Se tidigare Debatt i Finland) har lämnat sin mellanrapport till omsorgsminister Susanna Huovinen (Sdp). Gruppen föreslår att kommuner med under 20 000 invånare i praktiken bara skall betala för tjänster som produceras av ett förvaltningsområde. Kommuner med över 20 000 invånare kan ges ansvar för basservice som hälsocentral. Kommuner med över 50 000 invånare kan vara ansvarskommun för ett område eller sköta sina egna tjänster. Över förvaltningsområdena finns ännu fem specialansvarsområden som står för mer krävande service och undersökningar. Kommunerna har nu tid till oktober att uttala sig om förslaget. Lagen planeras träda ikraft 2015 och de första områdena realiserade 2017.
Samlingspartiets stöd dalar
Centern låg i topp i två olika opinionsmätningar i slutet av juni. I båda noterades en klar tillbakagång för Samlingspartiet som länge toppat alla mätningar.
I TNS Gallups mätning för Helsingin Sanomat noterades Centern för ett stöd på 20,6 procent mot 19,1 för Samlingspartiet. Sannfinländarna låg trea med 18,6 och Socialdemokraterna fyra med 16,8 procent.
Taloustutkimus mätning för rundradiobolaget Yles nyheter gav Centern ett stöd på 21,5 procent. Här var Sannfinländarna tvåa med 18,6, Samlingspartiet trea med 18,4 och Socialdemokraterna fyra med 16,1 procent.
Kanerva friades i hovrätten
Riksdagsledamot Ilkka Kanerva (Saml.) som i rådsturätten fällts för gravt tagande av mutor och tjänstefel (Se tidigare Debatt i Finland) friades av hovrätten. När rådsturätten ansåg att de penninggåvor Kanerva mottagit vid sin 60-årsdag och inför riksdagsvalet kunde kopplas till företagsintressen i planeringen i Egentliga Finland såg hovrätten inget tidsmässigt samband och såg stödet som bidrag inför val. Det är ännu oklart om högsta domstolen tar upp ärendet.
Finland tillfreds med EU:s lantbruksbeslut
Finland lyckades väl i förhandlingarna om EU:s framtida lantbrukspolitik. Produktionsstöden steg från 10 till 13 procent av det totala EU-stödet på 500 miljoner euro. Därtill kan Finland ännu förhandla med kommissionen om nationella produktionsstöd. I norra Finland tillåts dessutom växelbruk med två arter istället för tre och skogsområdena i öst och norr befrias från en rad ekologiska krav.
Lantbruksminister Jari Koskinen var synnerligen nöjd med resultatet och även lantbruksproducenterna uttryckte tillfredställelse.
Pälsdjursodlingen fortsätter
Riksdagen har slutbehandlat medborgarinitiativet om förbud mot pälsfarmer. Endast 36 riksdagsledamöter stödde initiativet medan 146 motsatte sig det. Bland ministrarna röstade De grönas och Vänsterförbundets ministrar för förbud och fick stöd av tre socialdemokratiska ministrar och en samlingspartist.
Finländarna kritiska till krishjälp
Finländarna vill inte längre hjälpa krisdrabbade EU-länder. Enligt TNS Gallups mätning för Helsingin Sanomat motsätter sig 54 procent hjälp. Hela 38 procent säger nej till ekonomisk hjälp också om det innebar problem för Finland och hela euroområdet.
Sötsaksskatten vållar klagomål
Finlands livsmedelsindustri har vänt sig till EU-kommissionen med klagomål om den skatt på sötsaker som regeringen gått in för. Enligt klagomålet diskriminerar skatten slumpmässigt endel produkter samtidigt som liknande produkter går fria. Skatten har funnits sedan 2011 men har skärpts. Den bärs upp på sötsaker, glass och läskedrycker men inte på till exempel kex.
