Kroatiens ambassadör Krešimir Kopcic: Vad har EU att komma med?
Den första juli var en historisk dag på Kroatiens ambassad i Finland. Landet hade äntligen trätt in i Europeiska unionen som den första officiella medlemmen från Västra Balkan. Kroatien ansökte om medlemskap år 2003. Förra måndagen, efter en lång väntan, fick ambassadören för det 28:e landet i EU resa den blågula stjärnflaggan bredvid Kroatiens flagga vid ambassaden. Vi intervjuade Krešimir Kopčić, Kroatiens ambassadör till Finland, om förändringar i vardagen som EU har att komma med.
Hur förändras Kroatiens och Finlands diplomatiska relationer i och med Kroatiens EU-medlemskap?
Jag tror inte att det sker stora förändringar i relationerna. Relationen mellan länderna är redan väldigt dynamiska. Under vår anslutningsprocess till EU har Kroatien, t.ex. i Twinnig projektet, varit en av de mest eftertraktade parterna som Finland har velat samarbeta med. Såväl vistelser mellan länderna som olika gemensamma projekt har hjälpt oss att förstå varandra bättre och fördjupa vår vänskaps- och samarbetsrelation. Samarbetet har skapat en stadig grund för ett fortsatt samspel mellan länderna både på EU-nivå som bilateral nivå. Jag tror att Finland och Kroatien kommer att ha många gemensamma intressen i EU.
Hur kommer dina egna ansvarsuppgifter att ändras, och kommer arbetet på ambassaden i Helsingfors se annorlunda ut fr.o.m. första juli?
Arbetet förändrades redan, åtminstone på en symbolisk nivå. På morgonen den första juli reste vi för första gången två flaggor vid ambassaden. Såklart kommer vi som ett medlemsland nu att delta på fler möten, genomgångar och evenemang. Finland har, för att precisera, ändå en lång tid
Statssekreterare Pilvi Torsti och Kroatiens ambassadör Krešimir Kopčićbehandlat oss som en medlemsstat. I och med anslutningen till EU kommer konsulttjänsterna och visumenheten på ambassaden att bli mer arbetskrävande.
Är EU-medlemskapet en positiv sak med tanke på Kroatiens ekonomiska situation? Vad är de positiva och möjliga negativa effekterna?
EU-medlemskapet kommer säkerligen att komma med förändringar i vår ekonomi. Kroatiens utrikeshandel förs till 60 procent med EU-länder. Vissa bolag är exportorienterade till 100 procent och en öppen marknad beståendes av 500 miljoner människor kommer endast att förstärka deras position. De övriga måste anpassa sig och förändras, men detta är en klar chans för oss alla. För ett Medelhavsland med en lång kust och flera hamnar samt en lång historik av viktiga handelsrutter tror jag att vi kan dra nytta av EU-medlemskapet. Kroatien välkomnar och förväntar sig även investeringar i turism, energi och ren teknologi.
Vilka utmaningar står ni för som en ny medlemsstat?
Från och med 1.7. är Kroatien EU:s 28. medlemsstatVi vill vara en pålitlig och trovärdig medlemsstat i Europeiska unionen. Vårt medlemskap är en god nyhet även för EU eftersom det visade att Unionen ännu är villig och färdig att utvidga sig, att det alltså inte finns något som utvdgningströtthet För oss är medlemskapet en uppgift att fortsätta förbättra vårt land, att arbeta för våra medborgares välmående men också att hjälpa de övriga länderna i vår region på deras väg till EU.
