Månadens fråga 6.9.2013

Månadens fråga: Vad har finländarna för nytta av det kommande frihandelsavtalet mellan EU och Förenta staterna?

Vi ställer månatligen frågor till beslutsfattare och sakkunniga om aktuella EU-teman. Den här gången frågar vi om frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA. Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb svarar.

Hur kommer frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA att framskrida i höst?

– Nästa förhandlingsomgång blir andra veckan i oktober. De första förhandlingarna i juli var egentligen endast en förberedelse för vad som komma skall. Man gick igenom vad förhandlingarna skall omfatta och kom också in på substansfrågorna. Både inom EU och i USA pågår som bäst förberedelserna för nästa förhandlingsomgång. Också i Finland utreds som bäst intressena och målen inom de olika förhandlingskapitlen. Företag, intresse- och civilorganisationer samt andra kan fram till den 16 september lägga fram sina egna prioriteringar till utrikesministeriet för utarbetandet av Finlands förhandlingsmål.

Eurooppa- ja ulkomaankauppaministeri Alexander Stubb. Kuva: Janne Suhonen/valtioneuvoston kansliaEuropa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb.Bild: Janne Suhonen/Statsrådets kansli.

Vilken konkret nytta kan företagen och konsumenterna i Finland vänta sig av avtalet?

– Konsumenterna kan dra nytta av frihandelsavtalet på många sätt. Ett avtal skulle leda till sänkta konsumentpriser eftersom tullavgifterna slopas. Också den ökande konkurrensen sänker priserna eftersom finländska företag skulle få bättre tillträde till marknaden i USA och vice versa. Därmed ökar hushållens valmöjligheter när det gäller konsumtionsnyttigheter.

– Ett avtal skulle ha positiva effekter för arbetsmarknaden och löneutvecklingen inom Europeiska unionen. EU-kommissionen har uppskattat att exporten från EU till USA skulle öka med hela 18 procent, vilket skulle skapa cirka 400 000 nya jobb i Europa. Nya jobb skulle uppskattningsvis uppstå framför allt inom jordbruket, fisket och skogsbruket, livsmedels- och bilindustrin och den kemiska industrin. I Finland skulle avtalet inverka positivt på inkomstnivån och ha positiva effekter på sysselsättningen.

– Det förväntas att speciellt små och medelstora företag kommer att dra nytta av frihandelsavtalet. Avtalet skulle göra att företagen enklare får tillträde till marknaden i USA. Internationaliseringen har hittills bromsats upp av att standarder som gäller till exempel hälsan, miljön och konsumentskyddet avviker från varandra inom EU och i USA. Frihandelsavtalet skulle underlätta både för de företag som redan nu driver affärsverksamhet i USA och för sådana som först nu överväger att gå in på den amerikanska marknaden. Det har uppskattats att små företag skulle dra större nytta än stora av att handelshindren minskar eller slopas helt och hållet.

– Enligt de finländska företagens bedömningar skulle värdet av deras produktion öka och lönsamheten förbättras. Antalet anställda skulle också öka i företagen. Utrikeshandeln torde öka både när det gäller export och import av varor och tjänster.

– En av de viktigaste punkterna i frihandelsavtalet är att offentlig upphandling och handel med tjänster öppnas för konkurrens, vilket skulle ge finländska företag enorma möjligheter: Om lagen Buy American som gynnar inhemska leverantörer i USA slopas får aktörer från EU samma möjligheter som amerikanska företag.

– Utanför EU är USA den tredje viktigaste exportmarknaden för Finland.  Handelsbalansen visar ett klart överskott till förmån för Finland. Den ekonomiska tillväxten och en förbättrad sysselsättning kräver en efterfrågan som inte enbart kan tillfredsställas på EU:s inre marknad. I och med frihandelsavtalet skulle Finlands export få en välkommen vitamininjektion.

 

 

 

 

survey tool