Lettland byter valuta
Lettland anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004. Under sitt tioåriga medlemskap har landet målmedvetet arbetat för att bli en del av euroområdet. Landet anslöt sig till Europeiska växelkursmekanismen ERM II redan i maj 2005. Lettlands ekonomi växte snabbt efter anslutningen och den höga inflationen orsakade problem – tills landets ekonomi rasade i och med finanskrisen 2008. Idag fyller Lettlands ekonomi Maastrichtkriterierna. I juli bekräftade euroområdets finansministrar att Lettland blir det 18:e eurolandet.
Ny valuta – vad krävs?
Den 1 januari 2014 bli Lettland en del av euroområdet och euron tas i bruk på samma gång. Då konverteras också alla bankdepositioner automatiskt från lats till euro enligt den officiella växelkursen. En euro motsvarar 0,702804 lats.
Euro och lats kan användas parallellt som kontanter under de två första veckorna i januari. Från och med onsdagen den 15 januari är euro den enda valutan som accepteras när man betalar kontant. Den lettiska centralbanken bedömer att över 80 procent av alla kontanta lats kommer att ha försvunnit ur cirkulationen vid utgången av mars.
Man kan växla lats mot euro vid lettiska postkontor till och med slutet av mars. Bankerna växlar lats i ett halvt år, till utgången av juni. Den lettiska centralbanken har inte begränsat den period som banken växlar lats mot euro.
Under hösten har det pågått en omfattande informationskampanj i Lettland. En broschyr om övergången till euro, som tryckts även på ryska, delas ut till alla hushåll. En utställning om euron har också turnerat i hela landet under hösten. Specialgrupper har tagits i beaktande i kampanjen. Målet är att över 90 procent av alla letter ska uppleva att de är väl insatta i de praktiska omständigheterna kring övergången till euro vid slutet av året.
Lettiska euromynt med traditioner
Eurosedlarna ser likadana ut i hela euroområdet, men i och med att Lettland ansluter sig till euron kommer nya lettiska euroslantar i omlopp. De är giltiga betalningsmedel i alla euroländer.
Tävlingen om att få utforma de lettiska euromynten ordnades redan för ett årtionde sedan, genast när Lettland gick med i EU. Då vann Ilze Kalnina tävlingen. Hennes ursprungliga idé används nu på de nya mynten. Guntars Sietins har utformat euromyntens slutgiltiga utseende och Laimonis Senbergs har utformat centen. De lettiska euromynten tillverkas i Tyskland vid myntverket i Baden-Württemberg.
Företag deltar kampanj för rättvis övergång
Lettland förbereder sig också inför övergången till euro genom dubbel prissättning. I butikerna visas priserna i både lats och euro från oktober 2013 till slutet av juni 2014. På så vis har konsumenterna möjlighet att gestalta priserna i euro och gradvis lära sig den nya prisnivån.
Företag har involverats i en kampanj för rättvis konvertering av priser. Företagen som deltar förbinder sig till att använda den officiella kursen när priser konverteras och till att inte höja sina priser i samband med övergången till euro. Många företag inom servicebranschen har anslutit sig till kampanjen.
Enligt olika bedömningar kommer övergången till euro att orsaka den offentliga sektorn utgifter på ca 8,6 miljoner lats, det vill säga kring 11,8 miljoner euro. Den privata sektorns utgifter är betydligt högre, uppskattningsvis 115 miljoner lats, det vill säga över 163 miljoner euro. Enligt den lettiska centralbankens bedömning kompenseras utgifterna som införandet av euron orsakar inom ett år av de fördelar som euron för med sig.
Prishöjning oroar
Majoriteten av letterna stöder införandet av euron. Många oroar sig ändå för att priserna kommer att avrundas uppåt.
– Enligt den senaste gallupen befarar 83 procent av letterna att priserna kommer att stiga på grund av euron, berättar Arina Andreicika som är chef vid Lettlands finansministerium.
Inflationen har ändå varit mycket måttlig i Lettland under de senaste åren. Enligt EU:s statistikkontor Eurostat steg priserna i Lettland med 2,3 procent 2012 medan de steg med 3,2 procent i Finland. Enligt Eurostats bedömning i augusti kommer Lettlands inflation att vara negativ det här året, -0,1 procent, en av EU:s lägsta.
Läs mera:
