Månadens fråga: Vilken nytta har Finland av det europeiska försvarssamarbetet?
Europainformationen ställer varje månad frågor till beslutsfattare och sakkunniga om aktuella EU-teman. Inför EU-toppmötet i december frågar vi försvarsminister Carl Haglund om det europeiska försvarssamarbetet.
– Finland har redan under en lång tid bedrivit försvarssamarbete inom en nordisk ram, med Nato, i EU och bilateralt till exempel med USA. Utmaningarna inom säkerhetsmiljön och det ekonomiska läget förutsätter att försvarssamarbetet i fortsättningen är mer systematiskt. Samarbetet bör inledas redan vid planeringen av militär förmåga av olika slag och fortsätta i form av till exempel materielunderhåll. För Finland är försvarssamarbetet av betydelse med tanke på försörjningsberedskapen och den tekniska utvecklingen, eftersom säkerheten och beredskapen inte längre kan lösas endast med nationella system.
– Ända sedan 1990-talet har förändringar i de europeiska ländernas uppfattningar om säkerhetsmiljön styrt förändringar inom säkerhetssystemen och framför allt gällande den militära förmågan. De gamla skiljelinjerna har suddats ut och till och med förlorat sin betydelse. I dag är det i det närmaste omöjligt att skilja på nationellt och internationellt, säkerhet utanför ett land och inom ett land, civilt och militärt, försvar inom ett lands gränser och stabilisering av krisområden. Om man betonar de gamla gränslinjerna kan det även förenkla helhetsbilden av de utmaningar som även Finland måste möta för att kunna garantera säkerheten i samhället. Förändringen av säkerhetsmiljön kräver nya sätt att bevaka landets intressen. Även beredskapen inför undantagsförhållanden avviker i hög grad från hur man tidigare förberedde sig inför krissituationer.
– De förändrade säkerhetshoten och den ekonomiska krisen har löst Finlands och de övriga europeiska ländernas dilemma om man ska utveckla sitt försvar ensam eller tillsammans. Hot som spridning av massförstörelsevapen, utdragna konflikter i Afrika och Mellanöstern samt olika former av illegal handel som människo-, narkotika- och vapenhandel har ofta ett samband med varandra. Dessa hot är vardag för många människor i Europas närområden och de utgör antingen direkt eller indirekt ett hot även för EU-länderna. På grund av hotens karaktär förmår EU-länderna inte ensamma bemöta dem, men det är även värt att beakta att EU-länderna inte ens vill agera ensamma, utan de är övertygande om behovet av ett allt mer omfattande och djupare försvarssamarbete.
– De ekonomiska realiteterna har fått Europa att inse att samarbete är nödvändigt. Omfattande nedskärningar av de nationella försvarsutgifterna under senare år försvagar hela Europeiska unionens verksamhetsförmåga och försämrar även ställningen för den europeiska försvarsindustrin och jobben inom den. För Finland är det viktigt att se försvarsindustrin som en del av utvecklingen inom säkerhets- och försvarspolitiken i stort i synnerhet med tanke på verksamhetsförutsättningarna för de finländska små och medelstora företagen inom försvarsbranschen. Men Finland har också betonat vikten av den europeiska försörjningsberedskapen med tanke på krissituationer.
– Frågor i anslutning till försvarspolitiken kommer upp på dagordningen vid Europeiska rådets möte i december 2013. Vid förberedelserna inför rådets möte har en strävan att stärka EU-ländernas försvarsförmåga och försvarsindustrin utkristalliserats som EU:s mål för att därmed trygga säkerheten och stabiliteten i medlemsländerna och EU:s närområden nu och långt in i framtiden. Samtidigt stärks även den europeiska försörjningsberedskapen och konkurrenskraften.
– Europeiska rådet väntas ge EU-institutionerna, medlemsländerna och framför allt medlemsländernas försvarsförvaltningar klara och konkreta uppgifter för att utveckla försvarssamarbetet. Ännu viktigare än dessa uppgifter är kunskapen om att frågorna om försvarssamarbetet även i fortsättningen kommer att finnas på Europeiska rådets dagordning och att rådet troligen redan vid sitt möte sommaren 2015 följer upp hur samarbetet framskrider. Detta stärker EU:s helhetsbetonade utveckling mot ett samhälle som erbjuder säkerhet. Denna utveckling stärker också säkerheten i Finland.
