Månadens fråga: Hur syns den ekonomiska krisen i grekernas vardag – ser de redan ljuset i tunneln?
Europainformationen ställer varje månad frågor om aktuella EU-teman till beslutsfattare och sakkunniga. Med anledning av att Grekland nyligen tagit över EU-ordförandeskapet gäller frågan denna gång hur vardagen ser ut för medborgarna i Grekland som prövats hårt av den ekonomiska krisen. Jaana Oikarinen-Vasilopoulos på Finlands ambassad i Aten besvarar frågan:
– De strukturella förändringar och framför allt kostnadsnedskärningarna som den ekonomiska krisen orsakat berör direkt grekerna i deras vardag. Till följd av nedskärningarna har de grekiska löntagarnas och pensionärernas inkomster minskat med i genomsnitt en fjärdedel under de senaste tre åren.
– Dessutom har inkomstbeskattningen skärpts. En ny fastighetsskatt, som betalas i samband med elräkningen och som gäller alla fastigheter, har införts gällande de tre föregående åren. Alla kunde eller ville inte betala de höjda elräkningarna i tid och då stängde statens elbolag av eldistributionen. Det blev ett stort rabalder om det här under de kalla dagarna i början av vintern. På elbolaget beslutade man då slutligen införa ett nytt socialt prissättningssystem för hushåll som uppfyller vissa kriterier. Det finns uppskattningsvis en halv miljon sådana hushåll. Stearinljus, gasolkök och braskaminer var viktiga i hushållen under de veckor strömmen var borta.
– Även om Grekland ligger vid Medelhavet betyder det inte alltid värme och solsken under vintermånaderna. Luftfuktigheten är så hög under vintermånaderna att uppvärmning behövs också under dagar då det inte är så värst kallt. I Grekland finns inga kommunala värmesystem, utan gas eller olja ska vanligen skaffas skilt till varje byggnad. Uppvärmningen är alls inte billig. I många familjer har man inte haft råd att köpa eldningsolja, utan i stället har luftkonditioneringsanläggningar och braskaminer stått för uppvärmningen. Luftkvaliteten i städerna har försämrats på grund av ökad vedeldning. Å andra sidan har antalet bilar i trafik minskat med 1,4 miljoner under de fem senaste åren då bilägarna har överlåtit registerskyltarna till myndigheterna, i huvudsak av kostnadsskäl.
– Förutom att lönerna har skurits ner har cirka 28 procent av befolkningen i arbetsför ålder förlorat sina jobb helt och hållet. Man klarar sig inte länge på arbetslöshetsersättningarna eftersom de betalas i högst ett år. Pensionerna är bundna till antalet år man arbetat och någon folkpension för alla finns inte.
– Till följd av krisen har det uppkommit nya hjälpformer. Några kommuner och kyrkor har kunnat ordna ett mål mat per dag för dem som mest behöver det. En grekisk stormarknadskedja upprätthåller ”en social supermarket”, som gör att cirka tusen familjer varje vecka kan få de basförnödenheter de behöver. Frivilligorganisationer har för sin del försökt hjälpa genom att erbjuda bättre lottade 5 och 20 euros kuponger med vilka de anonymt kan hjälpa sina hjälpbehövande medmänniskor.
– Många universitetsutbildade och språkkunniga unga har åkt utomlands för att söka jobb. De osäkra framtidsutsikterna inverkar negativt också på planerna att bilda familj.
– Ett litet ljus i tunneln finns det för den grekiska ekonomin eftersom tillväxtförväntningarna är positiva för detta år efter sex år med ekonomisk depression. Även den grekiska statsbudgetens primära saldo förväntas vara positivt för första gången på länge. De här positiva utsikterna för ekonomin betyder dock tyvärr ännu inte att småinkomsttagarnas livskvalitet kommer att förbättras i snabb takt.
