Jobb i Bryssel – tio finländska berättelser
Sari LEHKONEN, enhetschef, Stakeholder Relations and Selection Management, Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO)
Sari Lehkonen, som jobbat hela sitt yrkesliv vid kommissionen, är chef för en enhet på tjugo personer vid Europeiska rekryteringsbyrån i Bryssel. Vilka kvalifikationer ska man ha för att söka jobb vid EU? ”Man behöver inte vara en klonad mångsysslare, men språkkunskaper och förmåga att uppträda behövs. Initiativrikedom är en fördel”, är Saris råd.
Vad gör Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO)?
EPSO hjälper EU:s institutioner att rekrytera personal. Vi samordnar urvalsförfarandena, dvs. vilka tester som används vid uttagsproven. Vårt mål är att alla medborgare i medlemsstaterna får samma information om ansöknings- och rekrytringsprocesserna och har lika möjligheter att söka jobb.
Hur fick du själv ditt nuvarande jobb?
Jag klarade rekryteringstävlingen som utlystes 1995 när jag blev färdig från universitetet. Jag har studerat franska, kommunikation och politisk historia. Jag är ett bra exempel på en person som inte på förhand kände till de jobb EU erbjuder. Jag trodde att de var avsedda för tjänstemän vid ministerierna. Jag började först som översättare vid kommissionen, men märkte snabbt att det inte riktigt passade mig. Så i stället fick jag möjligheten att utbilda översättare att använda ett nytt översättningsprogram och därefter jobbade jag med ramavtal för kommunikation på generaldirektoratet för utbildning och kultur och som chef för besökstjänsten. En tid arbetade jag också på kommissionens budgetavdelning. Ofta har det gått så att jag via personer jag träffat uppmuntrats att söka nya jobb och på det sättet kom jag också till mitt nuvarande jobb på EPSO.
Vilken är den största utmaningen i ditt jobb?
Vi vill att EPSO är ”The best in selecting the best.” EU:s rekryteringsprocesser är av toppklass och vi kan ses som vägvisare. Uttagningsproven som vi ordnar på flera språk och för en stor grupp sökande är unika. Mitt jobb är att rikta in mig på framtiden, jag följer aktivt till exempel utvecklingen av rekryteringstester. När beslut ska fattas måste vi beakta flera personers åsikter och det tar tid. Man måste vara modig och tillräckligt nyfiken för att följa processen till slut, så att vi håller oss till vårt mål.
När upplever du att du lyckats i ditt jobb?
De bästa stunderna under min karriär har att göra med situationer där jag jobbat tillsammans med andra. Trots svårigheter och avvikande åsikter når vi resultat. En stor utmaning var till exempel när utvärderingscentrumen öppnades år 2010. Det var många som var skeptiska till hur det nya testet skulle fungera och om testningen gav ett rättvist resultat.
Vilka arbetsuppgifter erbjuder EU? Varför lönar det sig att söka jobb hos EU?
Det finns jobb inom många olika fack. Förutom jurister, ekonomer och översättare behövs det exempelvis geografer, byggnadsingenjörer och livsmedelsexperter. Vi söker inga klonade personer.
Arbetsuppgifterna är synnerligen mångsidiga och institutionerna erbjuder de anställda utmärkta möjligheter att vidareutveckla kunnandet. Man får också använda och förbättra sina språkkunskaper. Man kan byta jobb flera gånger om man så vill.
Hela ansöknings- och rekryteringsprocessen tar vanligen ungefär ett år, så man måste vara motiverad. Det lönar sig att se på processen som en lärorik erfarenhet. När antalet sökande är stort är det som kallas tillträdesprovet ett neutralt sätt att välja ut dem som går vidare. Testerna i den här fasen kan man öva på förhand. Eller som min svenska kollega som klarat testet konstaterade: Jag är inte mer intelligent än de andra sökandena, men jag är kanske bättre förberedd. Många stora företag använder dessutom liknande test vid sin rekrytering, så de innehåller inget konstigt.
Har finländare goda möjligheter att få jobb vid EU:s institutioner? Vad krävs?
Utbildningsnivån i Finland är internationellt sett på en verkligt hög nivå och finländarna är språkkunniga. Men vi förstår inte alltid hur bra språkkunskaper vi har. En utmaning vid testen är att finländarna inte är vana vid det test som görs på dator i den första fasen. Till exempel i Italien används liknande test vid inträdesproven till universiteten. Finländarna klarar sig rätt bra i uttagningsproven.
Det lönar sig att öva förmågan att uppträda och analysförmågan. Något karrikerat kan man säga att de som är alltför tysta och långsamma inte klarar sig i testen. Jag uppmuntrar absolut alla att studera språk. Om man är intresserad av att arbeta inom utrikesförvaltningen är kunskaper i spanska och portugisiska säkert till nytta. Inom personalförvaltningen har kunskaper i franska varit en fördel, men franskan behövs inte längre lika mycket som tidigare. EU har ju också delegationer i många länder utanför unionen och där är det en fördel att kunna språket i respektive land. När det gäller språk är himlen gränsen. Själv har jag studerat holländska som vuxen, motivationen fick jag via mitt jobb.
För att fritt citera kommissionens ordförande José Manuel Barroso: Att jobba inom EU kräver god fysisk kondition, tålamod och engagemang. Intellektuell nyfikenhet gällande framtiden hjälper en att driva frågor vidare, trots att det ibland går långsamt framåt.
EU-rekryteringen i korthet
- Fast anställd personal vid EU:s institutioner rekryteras via öppna uttagningsprov i två steg. Specialister rekryteras via uttagningsprov som riktas speciellt till dem. Det finns också visstidsanställningar vid unionen att söka.
- Vid uttagningsproven testas bland annat analys- och problemlösningsförmåga samt kommunikations- och samarbetsfärdigheter.
- De som klarat provet uppförs på en så kallad reservlista, därifrån institutionerna anställer tjänstemän vid behov.
- Arbetsuppgifter där det regelbundet anställs ny personal är bland annat jobb som handläggare, jurister, ekonomer, översättare, konferenstolkar och informatörer.
- Ansökningsprocessen tar sammanlagt mellan 5 och 9 månader.
- Byråerna, som Europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors, ansvarar själva för sin rekrytering.
- Drygt 1000 finländare arbetar för närvarande i olika uppgifter vid EU:s institutioner. Därtill finns det finländare som indirekt jobbar med EU, till exempel med intressebevakning.
Källor: EPSO, Europeiska kommissionen
Ytterligare information
Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO)
EU Careers på Twitter och Facebook
Text: Maria Nurmi
