Att jobba i Bryssel – tio finländska berättelser Med handelspolitik som paradgren
Att jobba i Bryssel – tio finländska berättelser
Jon Nyman från Vichtis har jobbat på handelspolitiska generaldirektoratet vid Europeiska kommissionen sedan 2008. Han arbetar för närvarande som medarbetare till generaldirektören. ”Generaldirektören är som en fotbolsmanager, vars uppgift är att nå resultat – men man får ändå inte sparken lika lätt som i fotboll!”
Hur hamnade du i din nuvarande uppgift?
Jag blev godkänd i uttagningsprovet för EU-tjänstemän år 2007. Då fungerade jag som ung expert i EU:s delegation till Singapore, och delegationens finländska chef uppmanade mig att söka anställning vid kommissionens handelspolitiska generaldirektorat. Det gjorde jag, och jag har trivts utmärkt.
I mitt första uppdrag hade jag som uppgift att koordinera Världshandelsorganisationen WTO:s och OECD:s kommittéarbete och medlemskapsförhandlingar, och senare förhandlingarna under WTO:s Doha-runda. Förhandlingarna var inne i ett aktivt skede för ungefär tre år sedan, då generaldirektoratet fick en ny generaldirektör. Jag var i en synlig roll på grund av mina uppgifter, med andra ord på rätt plats vid rätt tidpunkt – och tydligen med rätt sorts kunnande. När vår nya generaldirektör sedan frågade om jag var intresserad av att bli hans medarbetare, svarade jag att jag utan vidare är intresserad.
Vad är generaldirektörens roll i jämförelse till kommissarien?
Jag är en entusiastisk fotbollsanhängare, så jag använder mig av en fotbollsmetafor: kommissarien motsvarar fotbollslagets huvudägare som drar upp de stora riktlinjerna, och generaldirektören lagets manager, vars uppgift är att förverkliga de stora linjerna i praktiken samt såklart uppnå resultat. Man får ändå inte sparken lika lätt som i fotboll! Generaldirektörens arbete innefattar, förutom sakinnehåll, mycket administration och samtidigt ska generaldirektören hela tiden följa med allt som sker i huset. Generaldirektörerna är alltid kommissionens fast anställda tjänstemän, medan kommissarierna igen är politiker, som byts ut efter EU-valet.
Vad är för tillfället högst upp på EU:s handelspolitiska agenda?
EU:s handelspolitik stödde sig länge nästan exklusivt på de multilaterala avtal som förhandlades om i WTO:s regi, men eftersom WTO-förhandlingarna har framskridit väldigt långsamt har tyngdpunkten förflyttats allt mer till bilaterala och regionala avtal. För tillfället förs förhandlingar med ett flertal parter – exempelvis USA, Japan, Vietnam, Thailand och det latinamerikanska Mercosurblocket. Störst och synligast av dessa är såklart handels- och investeringspartnerskapsavtalet som förhandlas med USA (TTIP). Som helhet har agendan en bredd som aldrig tidigare skådats, och målsättningen är framför allt att skapa ekonomisk tillväxt och arbetsplatser i Europa.
Involverar ditt arbete mycket resande?
Nej. Såväl mitt och min chefs arbete är huvudsakligen här i Bryssel. Jag har varit på arbetsresa i medeltal två gånger per år, vilket till och med är mer än jag hade förväntat mig. De som reser mycket på vår avdelning är direktörerna och deras förhandlingsteam, som sköter EU:s handelsförhandlingar med olika parter.
Vad nytt lärde du dig senast i ditt arbete?
Senast fördjupade jag min förståelse för servicehandelns förhandlingsteknik; utan att gå in på tekniska detaljer handlar det om hur man i bilaterala frihandelsförhandlingar öppnar upp olika sektorer för fri handel. Ett annat ämne, där vi på min avdelning på sistone fördjupat vår kännedom om detaljer och bakgrund, är investeringsskyddet och skiljemannaförfarandet som varit mycket framme i samband med frihandelsavtalet som det förhandlas om med USA.
Tre tips för dem som drömmer om en EU-karriär?
Sök dig redan som ung till en internationell atmosfär antingen genom utbytesstudier eller genom arbetspraktik, det underlättar förståelsen för andra kulturer och tillvägagångssätt. Var nyfiken, aktiv och initiativtagande, och glöm all onödig blyghet. Även språkkunskaper är naturligtvis nyttigt, och hjälper att komma in i andra kulturer – vilket kan vara mycket viktigt då man söker en arbetsplats. Numera har engelskan ändå tagit över så pass, att man inte nödvändigtvis behöver andra främmande språk vid till exempel EU:s institutioner.
Informationsbox – EU:s handelspolitik
- EU har gemensam handelspolitik, unionen bildar en tullunion med gemensamma importtullar
- Kommissionen förhandlar om handelspolitiska avtal med tredje länder och använder EU:s talturer i Världshandelsorganisationen WTO. Kommissionen är förpliktad att regelbundet konsultera medlemsländerna
- Ministerrådet fattar beslut om förhandlingsmandat som ges till kommissionen samt om internationella avtal. Ärendena bereds i rådets handelspolitiska kommittee (Trade Policy Committee TPC, tidigare 133-kommittén). Kommittén har representation från alla medlemsländer och möts en gång i veckan i Bryssel.
- För att avtal ska träda i kraft ska de få även Europaparlamentets godkännande. Kommissionen informerar parlamentets utskott för internationell handel (INTA) fortgående om förhandlingarnas framskridande.
- Statsöverhuvudenas toppmöte, alltså Europeiska rådet, kan ge politisk styrning och lägga upp stora riktlinjer för den handelspolitiska agendan.
Text och bild: Kaisa Amaral
I artikelserien intervjuas finländare som arbetar med EU-frågor i Bryssel. Enbart Europeiska Unionen sysselsätter 40 000 personer, varav cirka tusen finländare – som allt från direktörer till vaktmästare.