Takaisin sorvin ääreen: komissaarikuulemiset loppusuoralla Euroopan parlamentissa
Den lugna period som Europaparlamentets och kommissionens mandatväxlingar förde med sig har gett vika för en livlig debatt i och med höstens kommissionärsutfrågningar. Diskussionerna handlar om unionens tyngdpunkter under de kommande fem åren – och dessutom en massa annat!
Man tror att samarbetet mellan kommissionen och EU-parlamentet kommer att bli ännu mera politiskt och intensivt än tidigare, eftersom parlamentets stora Europapositiva politiska grupper redan under valkampanjerna förband sig att förespråka den kandidat från den europeiska politiska partifamiljen som vinner valet till kommissionsordförande. EPP:s Jean-Claude Junckers kampanjarbete kretsade i våras kring prioriteter som man nu förväntar sig att ska följas upp i kommissionens arbete. Innan parlamentet, i enlighet med Lissabonfördraget, i juli månad röstade om att godkänna Juncker som kommissionens ledare lade man i den kommande kommissionens politiska riktlinjer till ämnen som även de övriga partifamiljerna anser vara viktiga, för att undvika motsättningar.
In, in, in, in, out, in, in…
Junckers kommissionärskandidater utfrågades av Europaparlamentets utskott mellan 29 september och 7 oktober. De första dagarna gick det ganska smidigt men sedan började terrorbalansen ge vika. När spanska Miguel Arias Cañete, den föreslagna klimat- och energikommissionären hördes, tog man till storsläggan. Cañete som har band till EPP grillades av alla de andra grupperna om sina och sin familjs kopplingar till oljebolag. Därefter blev franska Moscovici, som har kopplingar till S & D-gruppen, en bricka i det politiska spelet. Och så fortsatte det. Av 27 kandidater godkändes 17 enhälligt efter utfrågningarna, 1 godkändes enhälligt efter skriftliga tilläggsfrågor, 6 kandidater med ekonomiskt ansvar godkändes i utskottens röstningar, 1 godkändes som kommissionär men inte för den portfölj han föreslagits få, och 1 underkändes helt.
Parlamentet har frågat ut kommissionärerna sedan 1990-talet. Enligt de nu rådande reglerna måste parlamentet godkänna kommissionen i sin helhet. För bägge Barrosokommissionernas del har utfrågningarna lett till att enskilda kandidater har bytts ut för helhetens skull. Inte heller den här gången lyckades man undgå förändringar i den ursprungliga gruppen. Slovenska Alenka Bratušek, som hade föreslagits bli vice ordförande och ansvarig för energiunionen, underkändes av det ansvariga parlamentsutskottet och drog tillbaka sin kandidatur. Det som talade mest emot henne var sannolikt sättet hon blev kandidat på. Hon utnämnde i praktiken sig själv till Sloveniens kandidat, medan hon ännu satt som premiärminister i den tjänsteförrättande regeringen efter ett valnederlag.
Tisdagen den 14 oktober presenterade Juncker en uppdaterad lista där Sloveniens nya kandidat fanns med; det var Violeta Bulc, som innehade vice premiärministerns portfölj i premiärminister Cerars nya regering. Europeiska rådet godkände den nya listan i onsdags. Där föreslogs också att slovakiska Maroš Šefčovič skulle få uppdraget som vice ordförande för energiunionen. Han är redan bekant från sitt uppdrag som trafikkommissionär och vill fortsätta som kommissionär en andra omgång. Bulc utfrågas som tilltänkt trafikkommissionär och bådas utfrågningar sker måndagen den 20 oktober i Strasbourg.
Den ungerska kandidaten Tibor Navracsics situation är också oklar. Enligt den ursprungliga ansvarsfördelningen skulle han i den nya kommissionen ha ansvaret för utbildning, kultur, ungdom och EU:s medborgarskapsfrågor, och fick nog godkänt som kommissionär – men inte för den portföljen. EU-parlamentarikerna var särskilt tveksamt inställda till att hans portfölj skulle innehålla medborgarskapsfrågor. Han fick svara på många frågor om hur det står till med de grundläggande rättigheterna i Ungern.
Finlands kandidat Jyrki Katainen som har föreslagits bli vice ordförande och kommissionär med sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrens som ansvarsområden fick de ansvariga parlamentsutskottens stöd efter utfrågningen.
Vardagen tar vid
Tidtabellen för kommissionsutnämningarna är tajt eftersom parlamentet kommer att rösta om godkännandet av hela kommissionen onsdagen den 22 oktober. Om man håller fast vid denna plan kan Europeiska rådet ge sitt slutgiltiga godkännande av Junckers kommissions 23-24 oktober, och då kan den nya kommissionen börja sitt arbete den 1 november.
Förhandlingar om lagstiftning har redan påbörjats mellan rådet, det nya parlamentet och Barroros kommission. Men arbetet tar riktig fart först då den nya kommissionen tillträder.
Heli Heinonen
Skribenten tjänstgör vid EU-representationen och ansvarar för relationerna till Europaparlamentet
