Suomen EU-kansanäänestyksestä on 20 vuotta
I höst är det 20 år sedan EU-folkomröstningen i Finland. Den rådgivande folkomröstningen om anslutningen till EU hölls den 16 oktober 1994 och den är fortfrande den andra folkomröstningen som ordnats under vår självständighetstid. En aktiv och livlig debatt om Finlans riktning föregick folkomröstningen. Av de som röstade var 56,9% för medlemskapet i EU och 43,1 var mot det. Röstningsprocent var 74.
Diskussionen om Finlands anslutning till Europeiska gemenskapen kom i gång på allvar efter Sovjetunionens sönderfall och det kalla krigets slut i början av 1990-talet. Debatten tog ny fart när Sverige ansökte om medlemskap i juli 1991. Finlands regering lämnade med riksdagens stöd in en medlemsansökan i mars 1992.
Finland inledde medlemsförhandlingar med Europeiska gemenskaperna i februari 1993 samtidigt som Sverige och Österrike. Finland förhandlade med unionen speciellt om jordbruksfrågor och regionalpolitiska frågor, eftersom man till stor del redan hade hunnit förhandla om övrigt i samband med EES-avtalet. De största svårigheterna i förhandlingarna vållade samordningen av jordbrukssektorn med unionens jordbrukspolitik.
Finland hade deltagit i den europeiska integrationen ända sedan 1961, då Finland anslöt sig till Europeiska frihandelsorganisationen (Efta) som associerad medlem genom ett så kallat Finn-Efta-avtal. År 1973 ingick Finland ett frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och blev fullvärdig medlem av Efta 1986. Finland hörde till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) från 1 januari 1994 till utgången av samma år.
Finländarna röstade för medlemskap
16 oktober 1994 hölls i Finland en rådgivande folkomröstning där 56,9 procent röstade för ett finländskt medlemskap i unionen. Valdeltagandet uppgick till 74 procent.
Förespråkarna för medlemskapet motiverade anslutningen med säkerhetsfaktorer och ekonomisk nytta: medlemskapet skulle erbjuda finländska företag tillträde till den inre marknaden och samtidigt möjliggöra en allmän stabil ekonomisk utveckling. Dessutom skulle medlemskapet garantera Finland en möjlighet att påverka sådana beslut som i vilket fall som helst skulle utforma innehållet i vår nationella politik.
Motståndarna ansåg däremot att medlemskapet väsentligen skulle begränsa Finlands rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Man var också rädd för att medlemskapet skulle ge sämre möjligheter att idka basnäringar, främst jordbruk. Andra orsaker till motståndet var rädslan för följderna av att gränserna öppnades och för en svagare social trygghet.
Den 18 november 1994 fattade riksdagen det slutliga beslutet. Vid ingången av 1995 anslöt sig Finland, Sverige och Österrike som medlemmar till gemenskapen, som i och med att Maastrichtfördraget trätt ikraft hade blivit Europeiska unionen.
Läs mera:
Suomen EU kansanäänestys 1994 -kirja (toim. Pertti Pesonen)
