Kuukauden kysymys: Mitä EU tekee Välimeren tilanteen auttamiseksi?
– Olyckorna på Medelhavet som har krävt människoliv, migrationstrycket på Sydeuropa och frågorna om hur medlemsstaterna ska fördela bördan, har gjort att migrationen befinner sig i EU-politikens centrum. ifjol var det ungefär 220 000 immigranter som korsade Medelhavet och siffran ser ut att stiga.
– Europeiska kommissionen publicerade i maj sin migrationsagenda, där man presenterar åtgärder som bör utföras omedelbart för att lösa krisen vid Medelhavet och förhindra flera olyckor. Agendan innehåller också funktioner vilkas syfte är att förbättra migrationskontrollen på lång sikt.
– De omedelbara åtgärderna är sex stycken:
- EU bör förstärka sin närvaro på havet för att människoliv ska räddas,
- smugglingsnätverken bör stoppas,
- fördelningsmekanism gällande asylsökande (intern omplacering inom EU)
- och kvotflyktingars omplacering i Europa bör avgöras.
- Dessutom är avsikten att intensifiera samarbetet mellan EU och tredje länder
- och att utnyttja EU-verktyg, som EU-institutionernas samarbete när det gäller att identifiera och registrera personer, för att hjälpa de medlemsländer som drabbas av det största migrationstrycket.
– Den europeiska gränssäkerhetsmyndigheten Frontex övervakningsinsatser till sjöss på östra och mellersta Medelhavet utvidgas och deras finansiering blir tre gånger större: målet är att hjälpa de länder som befinner sig på gränsbevakningens främsta linje och delta i livräddningsarbetet till sjöss. Smugglingsnätverket ska bekämpas bland annat genom att beslagta och förstöra smugglarnas båtar.
– Utgångspunkten för all verksamhet bör vara att skydda människor som blivit utsatta för människosmuggling. Folk skickas över havet i allt sämre båtar, till och med i gummibåtar. Det är klart att gränsbevakningen eller förstörelsen av båtar inte ensamma löser problemet. Det viktigaste skulle vara att ingripa i smugglingsnätens verksamhet och problemen i länderna som folk flyr ifrån.
– Den livligaste debatten har förslaget om intern omplacering inom EU väckt. Den delar medlemsstaterna. Omplaceringen gäller asylsökande som anlänt till Grekland och Italien och hur de ska placeras i andra medlemsstater.
– Finlands andel av omplaceringarna skulle vara 792 personer under två år. Man har också diskuterat om förfarandet ska bli obligatoriskt.
– I maj föreslog kommissionen ett omplaceringssystem som skulle omfatta hela Europeiska unionen och inom vars ramar 20 000 kvotflyktingar placeras i medlemsländerna. Personerna skulle väljas ut i samarbete med FN:s flyktingorganisation. Finlands andel skulle vara 293 personer vilket ryms inom kvoten som tillämpats på senare år.
– Finland förespråkar en jämnare fördelning av kvotflyktingarna mellan medlemsländerna. Finland tar emot fler kvotflyktingar än medlemsstaterna i snitt. Omplaceringen erbjuder skydd för dem som behöver det, och en trygg och laglig väg från tredje länder till Europa.
Den 16 juni diskuteras kommissionens förslag i rådet för rättsliga och inrikes frågor. Migrationen står också på Europarådets agenda den 25-26 juni.
Vad tycker du?
