Bild: Sakari Piippo, VNK

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 1.9.2015

Månadens fråga: Hur påverkar situationen i Grekland EU-gemenskapens framtid?

Bild: EUE, Kaisa Amaral
Timo Soini_kuva_EUE, Kaisa Amaral

”Finland är en del av Europa och vi är politiskt allierade med EU. EU behöver en fungerande samarbetsstruktur, men inte en federation. EU behöver starka nationella regeringar som har mandat att fatta beslut. Ett fungerande ekonomiskt samarbetsområde och frihandelsområde borde vara EU-samarbetets mål. Under de senaste åren har vi förlorat tid när all Europas hjärnkapacitet gått åt till att fundera på hur den icke-optimala valutaunionen ska hanteras – alla resurser har gått åt till krishantering. Och ändå kommer inte situationen i Grekland att lösas på ett enkelt sätt.”

”Samarbetet i EU borde i stället fokusera på hur vi ska lyfta Europas konkurrenskraft, skapa tillväxt och arbetsplatser. På andra håll i världen är tillväxt inom synhåll, men inte i euroområdet. Samarbetet måste i framtiden fokusera uttryckligen på de här frågorna.”

”En annan viktig fråga för samarbetets framtid är hur euroområdet och EU-länderna som är utanför det ska agera tillsammans och förhålla sig till varandra.”

”Resultatet av omröstningen i Storbritannien kommer också att påverka unionen. Om Storbritannien lämnar unionen är det en enorm förlust för EU. Samarbetet mellan euroländerna och EU-länderna utanför euron är en aspekt i Storbritanniens förhandlingar med EU – det är bra att den här frågan behandlas.”

”Situationen i Grekland är för tillfället i allra högsta grad också en utrikes- och säkerhetspolitisk fråga. Europas stabilitet är viktig. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet är på grund av den internationella situationen mera aktuellt än någonsin. EU har sina stridsgrupper som inte ännu använts en enda gång. En del av EU-länderna hör till Nato, andra inte. Medlemsländerna har med andra ord delvis olika utrikes- och säkerhetspolitiska intressen.”

”Samarbetet inom EU är helt upp och ned jämfört med hur det var i begynnelsen: ursprungligen var avsikten att samarbeta uttryckligen kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och många finländare förhöll sig i tiden positivt till ett medlemskap just på grund av de säkerhetspolitiska aspekterna. Gemensamt ansvar för ekonomiska frågor skulle däremot inte förekomma och EU förbjöd det till och med i sina egna bestämmelser. Så blev det emellertid inte.”