”Exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder”
kolumn
Tankar om Junckerkommissionens första år
Kommissionen som för ett år sedan inledde sitt arbete lotsad av Jean-Claude Juncker från Luxemburg vill vara mera politisk än sina föregångare och erbjuda klara tyngdpunkter och riktade åtgärder. Arbetet görs i team och samordnas av vice ordförandena för att främja de tio politiska prioriteter. Kommissionen är dock tvungen att samtidigt lösa flera kriser som tär på unionens enighet.
Europeiska kommissionen ledd av Jean-Claude Juncker har sitt första år bakom sig och arbetsprogrammet för det andra året har nyss antagits. Programmet har den talande rubriken ”No time for business-as-usual”, så ser kommissionen läget i Europa just nu.
Förvisso har man också tidigare upplevt kriser, sällan har dock lika många sådana frågor varit på bordet som prövar unionens enighet så här fundamentalt. Parallellt med den ekonomiska krisen, kriget i Ukraina och Greklands skuldproblem har vi ställts inför hanteringen av flykting- och migrantströmmarna i hela dess räckvidd. Samtidigt omvärderar Storbritannien sitt förhållande till EU och förbereder sig för en folkomröstning om det.
Exceptionella tider kräver ett exceptionellt grepp, vilket från början varit Junckers mål. Juncker är den första kommissionsordföranden som har valts till sitt uppdrag bland Europaparlamentsvalets spetskandidater. Han har också sagt att han har fått politisk fullmakt av allmänheten att förnya unionen och ändra kommissionens arbetsmetoder, och har agerat därefter.
Politisk kommission och projektteam
Juncker har velat ta in politiken i fokus för EU-verksamheten igen. Det är kommissionen som ska tillhandahålla de huvudsakliga lösningarna för Europas framtid och välfärd. I stället för ett ansiktslöst alltomfattande Europa ges det klara prioriteringar och riktade åtgärder. Mindre, men desto bättre. Nya saker i nytt genomförande. Exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder − för att citera några av kommissionens sloganer.
Till det yttre har mycket faktiskt ändrat sig. Kommissionen har för första gången organiserat sig kring team samordnade enligt tema av vice ordförandena. För den femåriga mandatperioden har kommissionen ställt upp tio politiska prioriteringar som också agerar stomme för de årliga arbetsprogrammen. Informationsverksamheten är centraliserad under kommissionens ordförande och öppenheten har stärkts. Bättre reglering lyfts fram som ledande tanke i lagstiftningsarbetet och kommissionsmedlemmarnas dialog med allmänheten och parlamenten har intensifierats.
Det är märkbara förändringar. I diskussioner med kommissionens tjänstemän hör man att samarbetet mellan kommissarierna och generaldirektoraten har blivit bättre i och med teamarbetet.
Verksamhetsmålen är klarare och att det är politiskt fungerar också som en motiverande faktor − åtminstone för dem som står i centrum för verksamheten. Prioritering innebär nämligen också att det inte finns spetsprojekt för alla. Redan nu kan det tydligt skönjas att kommissionens offentlighetsbild domineras av en handfull kommissarier medan de andra jobbar på i skymundan. Exempelvis har danskan Margrethe Vestager som ansvarar för konkurrensfrågor varit mycket i offentligheten efter att kommissionen läxat upp storföretag, typ Google, för brott mot EU:s konkurrenslagstiftning.
Europarlamentarikerna har ont om jobb
Även Europaparlamentet har efter att ha hämtat sig från den första entusiasmen över spetskandidatprojektet vaknat till insikt om att mindre, men dess bättre i det inledande skedet framför allt betyder mindre. Kommissionen ger endast 23 nya lagstiftningsinitiativ 2015, medan den föregående kommissionens genomsnitt var 130 förslag om året.
I en del utskott är det litet tomgång, när det inte finns lagstiftningsförslag att behandla. Å andra sidan ger detta mera tid för dagspolitisk diskussion i plenum – även det en ny kultur.
Ger den nya verksamhetsformen då bättre resultat? Det är ännu för tidigt att dra för långt gående slutsatser. Under det första året har det publicerats flera politiska åtgärdsprogram till exempel i anknytning till energiunionen, den inre marknadens utveckling och den digitala agendan. Lagstiftningen som ska genomföra programmen är till största delen fortfarande under arbete.
Investeringsfonden kom till på rekordtid
Det finns dock redan konkreta resultat: investeringsfonden som lotsas av vice ordförande Katainen blev klar på rekordtid, sommaren 2015. Man ska inte heller underskatta de åtgärder som har gjorts med anledning av flyktingsituationen eller den grekiska krisen. Junckers personliga intresse sägs framför allt inrikta sig på funderingar kring euroområdets framtid, och också det arbetet har kommit igång utifrån de fem ordförandenas rapport.
Det är alltså att hoppas att ändrade handlingssätt och omruskade strukturer också leder till resultat – det är ju inte litet som står på spel. Europas konkurrenskraft och välfärd, en globalt hållbar utveckling och en rättvisare värld, fritt efter Junckers tio prioriteter. I det här spelet kan vi unionsmedborgare i varje fall bara vinna, för exceptionella tider eller inte, ensamma klarar vi inte längre av de här problemen.
Lotta Nymann-Lindegren
Skribenten är specialsakkunnig
