EU-vuoden alku: vauhtia, vaaroja ja vakaata menoa
Kolumn
Köln, Istanbul, Polen, Danmark och London. Händelserna i Europa och i grannländerna och de diskussioner i medierna som har följt på dem svallar redan för fullt efter semesterperioden vid årsskiftet. I bakgrunden ljuder David Bowies flerdimensionella musik. Holland, som just har inlett sitt ordförandeskap, står inför ett smärre stordåd om landet ska klara av alla kommande vändningar vid sidan av basagendan.
Min egen period som presstjänsteman vid EU-representationen i Bryssel har kommit halvvägs. Jag började hösten 2013 och när jag hade återhämtat mig från karusellen i början dök den första stora överraskningen upp. Händelserna på Majdan-platsen i Ukraina fick också dem som noga följer med sakernas tillstånd att tappa hakan och inte ännu heller, två år senare, finns några bestående lösningar eller någon positiv ekonomisk och samhällelig utveckling i sikte i landet. EU:s Rysslandssanktioner hörde till de stora besluten år 2014 och de gäller fortfarande, i fråga om de ekonomiska sanktionerna för närvarande till utgången av juli 2016.
Ordförandelandet Holland prioriterar tillväxt och sysselsättning, och Europeiska kommissionens program för strategiska investeringar är på tapeten. Vice ordförande Jyrki Katainens roadshow gick till varje hörn av EU och arbetet fortgår. Efter flera år i en malström har EU-länderna bättre tider i sikte, även om de goda tiderna ännu inte återspeglar sig i den ekonomiska tillväxten i Finland.
Europaparlamentets talman, tysken Martin Schulz, beskrev för några kvällar sedan fjolåret som det svåraste året i den europeiska integrationen. Fjolåret inleddes med terrordådet mot Charlie Hebdo och serien av ohyggliga terrordåd har fortsatt i år i bl.a. Istanbul, där en del av offren var tyska turister. En effektivare gränsbevakning övervägs nästa gång om en dryg vecka i Amsterdam, dit Holland har kallat in inrikes- och justitieministrarna till ett inofficiellt möte.
Migrationen utan lösning
På sommaren ökade migrationen till EU-länderna, och nu när saldot redan överskrider en miljon invandrare, har man i flera EU-länder dragit nya slutsatser. Ett efter ett har medlemsländerna justerat och skärpt de förmåner som ska erbjudas de asylsökande. Under de senaste dagarna har i synnerhet danskarnas beslut att förutsätta ett slags eget ansvar av de asylsökande och ge myndigheterna rätt att beslagta egendom vars värde överstiger 1 300 euro väckt uppståndelse.
Vem hade kunnat förutse att man i början av år 2016 skulle ha rest staket vid gränserna mellan EU-länder och att inte ens de nordiska principerna om fri rörlighet längre fungerar mellan Sverige och Danmark?
Kommissionen förväntas om några månader igen komma med nya förslag till en lösning på migrationsfrågorna. Det är inte lätt att nå enhällighet EU-länderna emellan i denna känsliga fråga, och hittills har man kunnat se mera av stora beslut än ett förverkligande av dem. Mest har man i offentligheten förundrat sig över de s.k. interna förflyttningarna. Av de överenskomna förflyttningarna av 160 000 asylsökande från ankomstländerna till andra EU-länder har färre än 300 genomförts. Av detta obetydliga antal är för övrigt Finlands andel cirka hundra.
Färre visioner, mera handling
Holland har på förhand meddelat att landet kommer att koncentrera sig på det väsentliga på sitt pragmatiska sätt. Landet har för avsikt att putsa bordet, dvs. slutföra flera projekt som redan den förra kommissionen föreslog. Till dem hör bl.a. en flerårig skötselplan för Östersjön, ett fjärde järnvägspaket och ett direktiv om aktieägares rättigheter. Landet har också energi att föra nya saker framåt och arbete kräver också både bevakningen av det internationella klimatavtalet från Paris och utarbetandet av EU:s eget klimat- och energipaket.
Ett stort tema under våren är också kretsloppsekonomin, i vilken den för oss finländare närstående bioekonomin och cleantech väl ryms med.
Bankunionen, som har påtalats i flera år, har kommit långt och för att påskynda de sista besluten har en särskild ad hoc -arbetsgrupp nyligen tillsatts och på dess agenda finns det omtvistade skyddet för depositioner.
Glömdes något på listan? Alldeles säkert. Polen blev föremål för kommissionens undersökning gällande rättsstatsprincipen. Med Storbritannien ska man förhandla sig fram till en överenskommelse om att ett EU-avtal ska skräddarsys för landet. Grekland har sina skuldproblem att dras med, Katalonien ivrar för självständighet. Direktivet om utsläppstak osv. osv.
Något kan man dock säga med hundraprocentig säkerhet. I sommar när ansvaret för att leda EU går över till Slovakien har vi upplevt många händelser som inträffade överraskande och utan att vi bett om det. Här finns en likhet mellan Europeiska unionen och David Bowie. Bowie gjorde mångsidig musik, bytte stil, överraskade gång på gång. Inte heller Europeiska unionen klarar sig genom att upprepa gamla modeller.
Min egen period vid EU-representationen har alltså kommit halvvägs, kvar finns ännu resan fram till sommaren 2018. Så långt framåt är sikten i kristallkulan disig. Småningom börjar förberedelserna för vad som kommer om fyra år, Finlands ordförandeskap. Lärdom för det kan vi ta bl.a. av det lilla landet Luxemburg, som har klarat sig bra, och av no-nonsense Holland som betonar de praktiska åtgärderna.
Leena Brandt
Skribenten är pressråd vid EU-representationen
