Bild: European Parliament

Varje månad intervjuar vi beslutsfattare och experter om aktuella EU-frågor.

Månadens fråga 1.2.2016

Kuukauden kysymys: Kuukauden kysymys: Onko vuosi 2016 ratkaiseva EU-yhteistyölle?

Det kommande året kommer inte att vara lätt för EU. Chefen för utrikesministeriets Europaavdelning Liisa Talonpoika skrev ner sina tankar om varför 2016 är särskilt betydelsefullt för hela EU.

Foto: Marko Huttunen
Liisa Talonpoika. Foto: Marko Huttunen
Liisa Talonpoika är chef för utrikesministeriets Europaavdelning. Hon har arbetat största delen av sitt liv med EU-frågor.

Storbritanniens EU-medlemskap

Under de kommande veckorna kommer Storbritannien och de andra EU-länderna att föra förhandlingar om hur Storbritanniens EU-medlemskap ska specificeras. Den största utmaningen gäller arbetstagares rörlighet och sociala förmåner. Efter att man kommit överens om dessa frågor ordnar landet en folkomröstning om det ska förbli EU-medlem eller inte.

Det är inte bra att ett enda medlemsland träder ut, men vi kan inte heller kompromissa till vilket pris som helst, och i sista hand ligger beslutet i det brittiska folkets händer. Det är mycket ansvar i händerna på medborgarna i ett land. Om Storbritannien träder ut är det ett hårt slag för EU, men det kommer inte att splittra unionen.

Migrationen

Migrationsströmmarna kommer inte att ta slut. Alla har inte lyckats agera som överenskommet vid våra yttre gränser, vilket har lett till så pass svåra situationer i vissa länder att de blivit tvungna att tillgripa nationella åtgärder. Schengen är under prövning. Man har blivit tvungen att begränsa den fria rörligheten inom EU eftersom mängden människor som reser igenom länder och kommer för att stanna är ansträngande för många samhällen.

En allt större skara medlemsländer har börjat ifrågasätta EU:s och medlemsländerna förmåga (och till och med vilja) att verkställa fattade beslut. Också under eurokrisen gick det så här, och med all orsak. Vi lärde oss av eurokrisen och korrigerande åtgärder har vidtagits. De har också fungerat. Vad kommer vi att lära oss av flyktingkrisen och hur ska liknande problem undvikas i framtiden?  Vi har mycket att lära oss.

Terrorismen

En tredje oroväckande trend är terrorismens spridning i Europa.

Medlemsländerna har intensifierat sitt samarbete, men det behövs också samhällspolitiska lösningar.  Radikalisering kan inte förhindras enbart med kontroll utan det behövs också till exempel utbildning och arbetsplatser åt ungdomar.

Andra orosmoment

Vi har också mindre utmaningar framför oss: den ekonomiska krisen är inte förbi, vissa stater tänjer på rättstatsprincipen och i Nederländerna ordnas det på våren en folkomröstning om associationsavtalet mellan EU och Ukraina.

Ekonomin

På lång sikt, och även i år, är den största frågan hur vi ska få Europas ekonomi på fötter.

Kommissionen har gjort ett gott arbete för att sätta fart på investeringarna och för att till exempel skapa förutsättningar för fri rörlighet för digitala tjänster. Det ligger också möjligheter till ny tillväxt i klimatpolitiken. Nu börjar bearbetandet av klimat- och energimålen för 2030 till konkret EU-lagstiftning. Det finns med andra ord också nya möjligheter och positiva nyheter.

Förändringarnas år?

Nu är det inte bara frågan om diverse kriser och möjligheter utan om hela EU:s förmåga att lösa problem och om samarbetets framtida utveckling.

Det förs akademiska debatter om EU kommer att falla sönder, om samarbetet kommer att fördjupas eller bli smalare eller om EU kommer att växa sig starkare på grund av kriserna. Det är bra att det diskuteras, men någon måste också göra arbetet. Det viss säga verkställa fattade beslut och fatta nya beslut när sådana behövs. Också svåra beslut, särskilt under rådande omständigheter. I detta avseende är det här året avgörande.  EU kommer inte att falla sönder, men den kan förändras. Och sannolikt är EU tvunget att förändras.

Liisa Talonpoika