Yhteistyötä merellä – tavoitteena parempi rajavalvonta
Mängden fartyg med sikte på Europa bara ökar – fartyg med last och resenärer som vi inte vet något om. Detta är knappast irrelevant när Europeiska kommissionen vill effektivera övervakningen vid Europas
Det finns över 300 civila och militära myndigheter i Europa i vars uppgifter det ingår olika kustbevakningsuppgifter. Sjösäkerhet, gränsbevakning, tullar, allmän brottsbekämpning och miljöskydd utgör ett kantigt och färggrant pussel där varje bit har sin bestämda plats. Olika sektorer bör sammanfogas så att bitarna inte ligger snett på varandra eller att det finns glapp emellan dem.
Det finns ett behov av kustbevakningssamarbete mellan olika aktörer på europeisk nivå. Fastän vi har alla bitar lyckats vi inte alltid sätta ihop dem på ett lyckat sätt. Kommissionens standardlösning är som vanligt en juridisk text som ska stärka samarbetet mellan olika EU-myndigheter gällande kustbevakning.
Samarbete genom förordningar
I december 2015 publicerade kommissionen sitt förslag till förordning om europeisk gräns- och kustbevakning. Genom förordningen vill man stärka grundprinciperna för den gemensamma gränsbevakningen. Målet är att samordna bevakningen av de yttre gränserna till exempel genom att öka europeiska gränssäkerhetsmyndigheten Frontex befogenheter gällande gränsbevakning och återsändande av personer som upprätthåller sig illegalt i ett EU-land. Vi behöver effektiv gränsbevakning bland annat för att kunna åtgärda den okontrollerade migrationen.
Det är av avgörande vikt att vi utnyttjar den kunskap som finns när vi söker lösningar. För tillfället har myndigheterna ett stort antal olika system för att inskaffa information till sitt förfogande, men hur ska vi förena all information som myndigheterna samlar in så att det blir en förnuftig helhet med något mervärde? Inom flera olika sektorer samlas enorma mängder data in. Tusentals byte finns utspridda över olika institutioner. I värsta fall är gränserna mellan förvaltningsområdena höga och myndigheterna är fast bestämt att arbeta som man alltid har gjort. De tekniska lösningarna är sällan den svaga länken utan det är andra saker som är svåra att komma överens om när man planerar utbyte eller spridning av information.
Kommissionen föreslår att det ska ingå sjöräddning, fartygs- och hamnsäkerhet, fiskeövervakning, tullverksamhet, allmän brottsbekämpning och miljötillsyn i kustbevakningen.
De existerande EU-byråerna kunde koordinera allmänna insatser där det ingår aspekter av flera olika kustbevakningsåtgärder. Samtidigt skulle EU kunna erbjuda de nationella myndigheterna effektivare och mer ekonomiska tjänster. I förslaget till förordning ingår idéer om att genomföra ett separat pilotprojekt för att utveckla den gemensamma verksamheten och sammanställa en europeisk kustbevakningshandbok för att ta vara på bästa praxis. Avsikten är att komma överens om detaljerna i det praktiska samarbetet genom avtal mellan myndigheterna.
Förändringarna beräknas medföra ett tillägg till budgeten för europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten på 31,5 miljoner euro år 2017. År 2016 var myndighetens budget 254 miljoner euro. Personalstyrkan ska enligt planerna öka med 602 personer till år 2020.
Den nya sköna europeiska kustbevakningen
De flesta anser att det är önskvärt att Frontex verksamhet effektiveras. Av EU:s byråer är det Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och Europeiska fiskerikontrollbyrån (Efca) som innehar en nyckelroll i förhållande till Frontex när man vill satsa på bättre och mera kostnadseffektivt samarbete och stöd för de nationella myndigheternas verksamhet. Kommissionen har en vision om att förena de tre byråerna och skala bort alla överlappningar.
Avsikten är inte att öka de nationella myndigheternas personalresurser eller finansiering inom dessa områden. Det nationella samarbetet är emellertid fortfarande en väsentlig del av helheten och när EU-byråernas synergieffekter ökar antas det också ha en positiv inverkan på de nationella myndigheternas effektivitet. När det gäller Finland är samarbetet mellan myndigheterna redan nu mycket bra men i många andra EU-länder är det inte fallet.
Den finländska modellen
De finländska myndigheternas utbyte av maritim information är ett bra exempel på hur man genom fungerande samarbete kan undvika de problem som myndigheterna stöter på när de agerar ensamma. Försvarsmakten, gränsbevakningen och kommunikationsministeriet med underlydande verk har samarbetat sedan 1994 för att utveckla den maritima verksamhetens effektivitet och minska utgifterna. I Finland har samarbetet löpt utan några större lagstiftningsprojekt, men lagstiftningen har så klart sin roll när det gäller att skapa och stärka samarbete.
Det att Finlands modell för gränsbevakningssamarbete varit lyckad och mångsidig och lett till flera framgångar och fördelar är en bra exportprodukt. Just nu finns det mer behov än någonsin av att stärka samarbetet också utanför Finlands gränser.
Päivi Wood och Markku Halonen
