Nuoret kouluun ja työhön – avaimet väkivaltaisen radikalisaation torjuntaan
Terrordåden som har skakat Europa i samma takt som hatbrott och våldsam främlingsfientlighet ökat har lett till att radikalisering och ojämlikhet tas upp i den europeiska debatten. Det att unga personer går med i extrema rörelser har väckt en bred diskussion såväl i Finland som i resten av världen. Det talas till och med om att de extrema rörelserna har blivit ett globalt hot. Bland annat EU:s råd för utbildning, ungdom, kultur och sport har de senaste månaderna resonerat kring orsakerna till och följderna av detta radikaliseringsfenomen, och försökt hitta politiska metoder för att förebygga radikalisering och hatbrott.
Ytterlighetsgrupperna drar till sig unga av många olika orsaker. Forskare har olika uppfattningar om varför en ung person från en trygg bakgrund radikaliseras, för att inte tala om skillnaderna mellan till exempel en jihadist från Esbo och en ung person som växt upp mitt under en konflikt. Då media behandlar radikalisering är det oftast de fruktansvärda bilderna av våld som stannar i våra minnen, men det är sällan vi stannar upp för att fundera över hur mycket det vi ser har att göra med världssituationen och ekonomin.
En närmare granskning visar dock att fattigdom och ekonomisk ojämlikhet är bland de främsta grunderna till radikalisering. Många före detta kämpar från extrema rörelser har i olika studier berättat att de gått med i grupperna eftersom det inte funnits några andra alternativ för att försörja sig och skapa en karriär. På basis av denna information verkar det som att traditionellt militärt ingripande inte är den bästa lösningen på konflikter som inte bryr sig om statsgränser. Istället behövs det politik som tar sig an grundorsakerna till fattigdom och ojämlikhet. Att välfärd och möjligheter koncentreras till ett fåtal förhindrar utvecklingen av ett jämlikt och stabilt samhälle.
Med kunskap, färdigheter och samarbete mot radikalisering
Centrala förebyggande åtgärder är att stödja yrkesutbildning för unga, att främja möjligheter till arbetspraktik och att skapa kontakter mellan arbetslivet och de unga. Dessutom behövs det program som förbättrar nivån på och tillgången till utbildning. Speciellt viktiga är de åtgärder som stöder arbetskraftsintensiva branscher i välfärdsländer. Nycklarna till framgång då det gäller att förebygga våldsam extremism och skapa en öppen livsuppfattning är att betona vikten av att utbilda ungdomsarbetare, att samarbeta med det officiella skolsystemet samt att utbyta information och god praxis. Att uppleva att man har kontroll över sitt eget liv minskar känslorna av osäkerhet och frustration.
I dagens digitala värld kan vi inte undlåta att beakta internets och virtuella kontakters betydelse som källor till information, attityder och åsikter. Mediekompetens, som utöver digital kompetens också omfattar sociala och medborgerliga kunskaper, samt kritiskt tänkande är viktiga redskap som utvecklar de ungas färdigheter att ifrågasätta och protestera mot budskap och felaktig information från extrema grupper. Mediekompetens möjliggör ett öppet och självständigt tankesätt samt ett aktivt deltagande i olika medier också i rollen som avsändare.
Den globala världen för oss närmare den verklighet där unga vuxit upp mitt i en konflikt. Väljarnas och politikernas beslut påverkar strukturerna i världsekonomin. Med hjälp av dessa beslut är det möjligt att skapa fler alternativ för unga runtom i världen. Utbildning, uppehälle och att ingripa i diskriminering är lösningen till att bekämpa våldsam radikalisering, hatbrott och främlingsfientlighet.
För ett öppet och internationellt Finland
Också här i Finland har åtgärder vidtagits. Terrordåden i Europa och den allmänna politiska situationen har väckt negativa och okontrollerbara reaktioner också i Finland. Undervisnings- och kulturministeriet har under ledning av minister Sanni-Grahn Laasonen startat ett brett handlingsprogram för att förebygga hatpropaganda och rasism och för att främja delaktighet i samhället. Handlingsprogrammet innehåller tio åtgärder som bland annat handlar om utbildning av undervisningspersonal, ungdomsarbete, idrott och dialog mellan religioner. Samtidigt utmanas alla aktörer inom ministeriets förvaltningsområde att delta i det gemensamma arbetet.
Eftersom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde når ut till alla unga i Finland genom skolan, fritidsintressen, ungdomsarbete och föreningsverksamhet, har ministeriet en avgörande roll i arbetet för ett öppet och internationellt Finland. Genom att betona multimodala färdigheter och ett kritiskt förhållningssätt till media i uppfostran och undervisning får unga bättre förutsättningar att förstå svåra samhällsfrågor och delta i diskussionen om dem utan att det uppstår känslostormar och överdrifter.
Gemensamma positiva upplevelser, känslan av samhörighet samt idrott och kamratskap utgör det bästa fredsarbetet och uppmuntrar oss alla att arbeta för fred.
Johanna Koponen
